Den 10 november 2019 ägde en våldsam statskupp rum i Bolivia, styrd av U.S.A. som lyckades sammanföra Bolivas rasistiska oligarkin med såväl polismakten som paramilitära grupper för att med vapen tvinga bort Evo Morales från presidentposten. Målet är att återta kontrollen över naturtillgångarna, framför allt litium, och utradera tanken på en regering med ett inhemskt ansikte skulle kunna som kommer till makten för första gången i historien.
Den 12 november utropade Áñez sig till president, gav våldet fria tyglar som ledde till massakrer i Sacaba och Senkata. De dödade 35 ursprungsbolivianer, sårade 800 allvarligt, kastade över 1 500 i fängelse och hundratals landsflykt. Jakten på folkliga ledare, journalister och legitima tjänstemän fortsätter. Ny är det den nyliberala politiken som gäller och landet kastas in i en politisk, social, ekonomisk och livsmedelskris.
Covid-19 och hälsokrisen fördjupar eländet till en ny form av absolut alltomfattande kris. Folket kräver val för att få en legitim regering som kan möta pandemin och den ekonomiska krisen. Istället för Áñez som använder pandemin för att hålla sig kvar vid makten på obestämd tid och avser att befästa sitt nyliberala politiska projekt med militär och polisär terror.
Från ekonomisk makt till självmord av svält
Med Evo Morales vid makten i Bolivia gick landet från att vara det näst fattigaste landet i Latinamerika till inta en första plats i ekonomisk tillväxt i världsdelen med en tillväxt på 4,9%, enligt FN. Bruttonationalprodukten fyrdubblades från 9,5 miljarder dollar till 45,5 miljarder dollar. De makroekonomiska indikatorer överträffade alla i Sydamerika och som mest minskade den extrema fattigdomen, från 38 till 15%. Efter kuppen blev Bolivia ett land där människor svälter ihjäl. I april begick 3 bolivianer självmord av hunger. Därav en 12-årig flicka som inte stod ut med hungersmärtan i magen hängde sig, och en familjefar gjorde det i förtvivlan över att inte kunna föda sina åtta barn och en 15-årig tonåring.
Den 27 april, stoppades tillförseln av bensin till Cochabambas tropiska områden.11 miljoner fiskar dog av syrebrist på grund av brist på bränsle för att tillföra syrgas till 3 500 fiskodlares bassänger, vilket orsakade ekonomisk katastrof för hela regionen. De försökte också förhindra #TropicoSolidario-kampanjens fruktleveranser till låginkomstfamiljer. Den 27 april införde Áñez en dag av ”fasta och bön” och , och massiva välsignelser från helikoptrar över massornas huvuden för att mitt under hungersnöden övervinna COVID-19 med uppmaning till bön.
Folket kräver allmänna val för att överleva
Den 3 maj sköts de allmänna valen upp på grund av nödläget för hälso- och sjukvården. Den 29 april genomförde folk en ljudlig kastrulldemonstration och massiv smällare med krav på att ett datum skulle fastställas för val av legitim statschef och regering för att kunna komma ur den ekonomiska och hälsokrisen i landet. Kuppmakarna hotade då att stänga ner den lagstiftande församlingen för att undvika allmänna val. Den 30 april antogs lag 1 297 om att genomförande av allmänna val, och att inom 90 dagar fastställa ett datum för valet. Áñez avvisade lagen och tillkännagav att hon skulle tillgripa den ”rättvisa” hon hanterar.
Den 22 januari upphörde mandatet för Áñezs ”övergångsregering” och hon förlängde den själv till 3 maj. Nu har tidsfristen löpt ut för andra gången och pandemin används som en ursäkt för självförnyat sitt mandar på obestämd tid för att befästa det nyliberala politiska projektet och den militära och polisiära terroriststaten.
Protester i Cochabamba – Förföljelse, fängelse och censur
För att befästa terrorn och avveckla all samhällelig organisation inledde de jakt och åtal mot folkliga ledare, tidigare tjänstemän och journalister, det är brott mot de mänskliga rättigheterna liksom avskaffandet av konstitutionella garantier. Mexikanska ambassaden i La Paz, där många sökt asyl, hålls som gisslan av diktaturen. Statsterrorismen radikaliserades med pandemin, som används som förevändning för att inskränka yttrandefriheten och fängsla motståndarna. Murillo, de facto minister, domare och åklagare, skryter med sin cyberpatrullering och hotar de som ”felinformerar” om Covid-19, att fängsla den upp till tio år. Syftet är att dölja regeringens misskötsel. Medierna skyddar regeringen och demoniserar sociala rörelser. De skyller alla problem på Morales och beklagar att de måste ta över för att återställa lag och ordning.
Verónica Zapata, Resumen Latinoamericano, 10 maj 2020
Översättning Eva Björklund