10 Sätt att fläta ihop klimatkrisen och militarismen 1

Den miljörättsliga rörelsen som växer globalt överskrider avsiktligt revirgränser och visar hur global uppvärmning här ihop med frågor som ras, fattigdom, migration och folkhälsa. Ett område som är nära förknippat med klimatkrisen, men som sällan uppmärksammas, är militarismen. Här är några av de sätt på vilka dessa frågor – och lösningar – är sammanflätade.
Krig och militarism förstör planeten.
Men om vi avfinansierar Pentagon kan vi rädda den.

1. USAs militär skyddar Big Oil och andra utvinningsindustrier.
Den har ofta använts för att säkerställa USA-företags tillgång till utvinningsindustri och material, särskilt olja, runt om i världen. Gulfkriget 1991 mot Irak var ett uppenbart oljekrig. Nu är USA: s militära stöd till Saudiarabien kopplat till den fossila bränsleindustrins beslutsamhet att kontrollera tillgången till världens olja. Hundratals US militärbaser är spridda över hela världens resursrika områden, nära strategiska farleder.
Vi kan inte stiga av de fossila bränslenas löpande band förrän vår militär förbjuds att fungera som Big Oils och världens beskyddare.

2. Pentagon är världens enskilt största institutionella förbrukare av fossila bränslen.
Om Pentagon vore ett land skulle dess bränsleförbrukning ensam göra det till världens 47: e största växthusgasutsläppare, större än hela nationer som Sverige, Norge eller Finland. USA:s militära utsläpp kommer huvudsakligen från tankning av militära fordon, vapen och utrustning, samt belysning, uppvärmning och kylning av över 560 000 byggnader runt om i världen.

3. Pentagon monopoliserar den finansiering vi behöver för att på allvar ta itu med klimatkrisen.
Regeringen spenderar nu över hälften av sin årliga budget på militären, när det största hotet mot USA:s nationella säkerhet inte är Iran eller Kina utan klimatkrisen.
Vi skulle kunna halvera Pentagons budget och fortfarande ha större militärbudget än Kina, Ryssland, Iran och Nordkorea tillsammans. Besparingarna på 350 miljarder US$ skulle kunna ledas till Green New Deal. Bara 1 procent av militärbudgeten för 2019 på 716 miljarder US$ skulle räcka för att istället finansiera 128 879 gröna infrastrukturjobb.

4. Militära operationer efterlämnar ett giftigt arv i kölvattnet.
USAs militärbaser förstör landskapen, förorenar jorden och dricksvattnet. På Kadena-basen i Okinawa har USA:s flygvapen förorenat lokal mark och vatten med farliga kemikalier, inklusive arsenik, bly, polyklorerade bifenyler (PCB), asbest och dioxin. Här hemma har EPA (miljöskydddsverket) identifierat över 149 befintliga eller före detta militärbaser som SuperFund-platser eftersom Pentagons förorening har lämnat lokal mark och grundvatten mycket farligt för människors, djurens och växtliv.
Enligt en regeringsrapport från 2017 har Pentagon redan spenderat 11,5 miljarder dollar på miljörensning av stängda baser och uppskattar 3,4 miljarder dollar mer kommer att behövas till Miljöskyddsverket EPA som ska undersöka och rengöra områden som förgiftats med farliga ämnen.

5 Krig förstör ömtåliga ekosystem som är avgörande för att upprätthålla människors hälsa och klimatresistens.
Direkt krigföring innebär i sig miljöförstörelse genom bombningar och invasioner på marken som förstör landet och infrastrukturen. På Gazaremsan, ett område som drabbades av tre stora israeliska militära övergrepp mellan 2008 och 2014, riktade Israels bombkampanjer mot avloppsrening och kraftanläggningar – lämnade 97 procent av Gazas sötvatten förorenat av saltlösning och avlopp, och därför olämpligt för konsumtion.
I Jemen har den Saudiarabiska bombningskampanjen skapat en humanitär katastrof och en miljökatastrof, där mer än 2000 kolerafall rapporteras varje dag. I Irak Har Pentagon lämnat miljögifter efter sin förödande invasion i Irak 2003. Utarmat uran har utsatt barn som bor nära USAs baser med ökad risk för medfödd hjärtsjukdom, missbildad rygg, cancer, leukemi, harläpp och saknade eller missbildade och förlamade armar och ben.

Fortsätt läsa del 2 här.

Media Benjamin, Code Pink, 27 september 2019. Utrikespolitik i fokus.

Medea Benjamin är grundare av CODEPINK for Peace, och författare till flera böcker, inklusive Inside Iran: The Real History and Politics of the Islamic Republic of Iran. För en fullständig förståelse för skärningspunkten mellan krig och klimat, läs Gar Smiths Krig och Miljöläsare.