Carlos Garrido, kubansk–usaisk* doktorand och lärare i filosofi vid Southern Illinois University, argumenterar i en artikel för att många västerländska vänstergrupper felaktigt kallar Ryssland och Kina för “imperialistiska” genom att mekaniskt applicera Lenins fem kännetecken på dagens situation, utan att ta hänsyn till den historiska och ekonomiska kontexten. Författaren menar att detta är en form av dogmatism eller “renhetsfixering” – att idealisera ett abstrakt ideal och ignorera verklighetens föränderliga villkor.
Lenin beskrev imperialismen som monopolkapitalism på sin tid, med konkurrens mellan stormakter om kolonier och kapitalexport. Men kapitalismen har utvecklats sedan dess, bland annat genom Bretton Woods-systemet och USA:s globala finansdominans, vilket skapar ett nytt stadium av “superimperialism” där USA dominerar globalt genom finansinstitut och dollarhegemoni.
I denna moderna kontext är Ryssland och Kina inte imperialistiska makter, utan fungerar som anti-imperialistiska motkrafter mot USA:s unipolära makt. Texten betonar att anti-imperialistiska stater spelar en viktig roll i den globala kampen mot USA-imperialism och att det inte finns något neutralt “tredje alternativ”.
Kort sagt: dagens imperialism är i praktiken USA:s hegemoniska makt, och Ryssland och Kina är frontfigurer i kampen mot den.
*Usaisk (direktöversättning av Statesian, ett mer etablerat begrepp i engelskan) används här som ett alternativ till “amerikansk” för att särskilja personer från Amerikas förenta stater från invånare i övriga Nord-, Central- och Sydamerika.
Läs artikeln på Al Mayadeen