Till Flammans utrikesredaktör Jonas Elvander och artikelförfattare Adriano Mérola Marotta med önskemål om publicering som bemötande av hans artikel i Flamman nr 30.
Jag har med stigande förvånings läst Mérola Merottas artikel om Venezuela. Redan rubriken är besynnerlig, ”Locket på”, vems lock på vad? Av artikeln framgår tydligt att det inte är USAs utsvältningsblockad som avses.
Ett nytt populärt begrepp verkar vara ”Elefanten i rummet”. I Mérola Merottas artikel är det USAs mångåriga, folkrättsvidriga försök att störta Venezuelas folkvalda regering. Denna Elefant lyckas Mérola Merotta i stort sett undvika, och på inget sätt informera om konsekvenserna av USAs ekonomiska krigföring som trappats upp steg för steg till att USA helt enkelt lägger beslag på Venezuelas tillgångar i USA, som t ex hela venezolanska oljebolaget i USA, med mera, och Venezuelas ambassad i Washington. Och inte bara utfärdar sanktioner mot Venezuela utan också mot alla företag i världen som trotsar Trumps order och handlar med Venezuela.
Att USAs blockad mot Venezuela leder till ekonomisk kris och umbäranden är ju själva avsikten. Inte den bästa regering i världen skulle kunna klara av att lösa den brist på livsmedel och läkemedel och de umbäranden som blockaden medfört och lett till döden för 40 000 människor.
Mérola säger att ett 50-tal länder vill ha slut på Maduros styre. Men i den mån deras vilja leder till handling för att åstadkomma detta är det ett uppenbart brott mot FN-stadgans förbud om inblandning i andra länders inre angelägenheter.
Nu är det ju ingen nyhet att det är ett förbud som USA traditionellt struntar blankt i, och tyvärr i ökad utsträckning. Traditionen att avsätta (ofta våldsamt) och tillsätta (fogliga) presidenter i Latinamerika är välbekant. Men den har på 2000-talet också utvidgats till krig som lagt Irak, Libyen och Syrien i ruiner, för att få till stånd USA-vänliga regimer. Nu står Iran på tur.
Detta är det som nu också skett i Latinamerika, med juridiska kupper i Brasilien mot Lula och Dilma Rousseff, mediala mot Cristina Fernández de Kirchner i Argentina, med valfusk i Honduras, och nu fullfjädrat ekonomiskt krig mot Nicolás Maduro i Venezuela. Alla vänsterregeringar hamnar i skottgluggen.
Och så har USA med Trump fått överhanden igen i Amerikanska Staternas Organisation – även kallat USAs kolonialdepartement – för att därifrån fördöma Maduro, dock inte enhälligt. Och Alliansfria rörelsens 120 länder har tagit avstånd från USAs regimskifteskrig, och de utgör också flertalet av FNs medlemsstater.
Att gå igenom alla Mérola Merottas tendentiösa hantering av kampen i Venezuela skulle fordra en längre utläggning. Jag avslutar därför som Mérola Merotta med Sao Paulo Forumet i Caracas som han ska ha deltagit i. Därifrån rapporterar han i artikeln att ”endast 200 representanter tog sig till Venezuela, en fjärdedel av det förväntade antalet”.
Det är en ännu en grov förvrängning av verkligheten, han tog fel på antalet representanter och antalet representerade organisationer.
25e Sao Paulo Forumet 2019 i Venezuela
Deltagare från 25 latinamerikanska länder: Argentina, Aruba, Barbados, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Cuba, Curazao, Dominikanska Republiken, Ecuador, El Salvador, Guatemala, Haiti, Honduras, Martinica, Mexiko, Nicaragua, Panama , Paraguay, Peru, Puerto Rico, Trinidad y Tobago, Uruguay, Venezuela
3 angloamerikanska länder: Kanada, Puerto Rico, USA
1 afrikanskt land:Sydafrika.
Tillsammans 190 organisationer: vänsterpartier och folkrörelser, varav de flesta med flera deltagare, vilket gav nästan 4 000 deltagare, inte Mérola Merottas 200. Han verkar inte ha varit på plats. Och de antog ett starkt manifest för samordnad kamp mot USAs anspråk på att återta kontrollen över sin ”bakgård”.
Eva Björklund