6 Klimatförändringarna mångfaldigar och förvärrar redan farliga sociala och politiska situationer.
I Syrien ledde den värsta torkan på 500 år till missväxt som drev bönderna in till städerna, förvärrade arbetslösheten och den politiska oro som bidrog till upproret 2011. Liknande klimatkriser har utlöst konflikter i andra länder i Mellanöstern, som i Jemen och Libyen.
När de globala temperaturerna fortsätter att stiga kommer fler ekologiska katastrofer, fler massvandringar och fler krig. Det kommer också att finnas fler inhemska väpnade sammanstötningar – inklusive inbördeskrig – som kan sprida sig utanför gränserna och destabilisera hela regioner. De områden som är mest utsatta är Afrika söder om Sahara, Mellanöstern och Syd-, Central- och Sydostasien.
7 USA saboterar internationella avtal om klimatförändringar och krig.
USA har medvetet och konsekvent undergrävt världens kollektiva ansträngningar för att hantera klimatkrisen genom att minska utsläppen av växthusgaser och påskynda övergången till förnybar energi. USA vägrade att ansluta sig till Kyotoprotokollet 1997, och Donald Trumps tillbakadragande från Paris klimatavtal 2015 var det senaste exemplet på denna flagranta åsidosättande av naturen, vetenskapen och framtiden.
På samma sätt vägrar USA att gå med i Internationella brottmålsdomstolen som utreder krigsförbrytelser, och bryter mot internationell lag med ensidiga invasioner och sanktioner och drar sig ur kärnkraftsavtal med Ryssland. Genom att prioritera militär framför diplomati sänder USA ut meddelandet att ”kanske göra rätt” men försvårar att hitta lösningar på klimatkrisen och militära konflikter.
8. Massfolkvandring drivs av både klimatförändringar och konflikter, med invandrare som ofta pressas av militariserat förtryck.
En rapport från Världsbanksgruppen 2018 uppskattar att effekterna av klimatförändringar i tre av världens tätast befolkade utvecklingsområden – Afrika söder om Sahara, Sydasien och Latinamerika – kan leda till utvandring och inre migration för mer än 140 miljoner människor, före 2050.
Miljoner migranter från Centralamerika till Afrika till Mellanöstern flyr redan miljökatastrofer och konflikter. Vid USAs gräns blir migranter inlåsta i burar och strandsatta i läger. I Medelhavet har tusentals flyktingar dött när de försökte med farliga havsresor. Under tiden tjänar vapenhandlarna som driver konflikterna i dessa områden mycket på att sälja vapen och bygga insamlingsläger för att säkra gränserna mot flyktingarna.
9. Militariserat statligt våld riktas mot samhällen som gör motstånd mot företagsledd miljöförstöring.
Gemenskaper som kämpar för att skydda sina länder och byar från oljeborrningar, gruvföretag, ranchägare, jordbruksföretag etc. möts ofta av statligt och paramilitärt våld. Vi ser detta i Amazonas idag, där ursprungsfolk mördas för att de försöker rädda sina skogar från rensning och förbränning. Vi ser det i Honduras, där aktivister som Berta Caceres har skjutits ner för att ha försökt bevara sina floder.
År 2018 blev det 164 dokumenterade fall av mördade miljöaktivister runt om i världen. I USA möttes de samhällen som protesterade mot bygget av Keystone-oljeledningen i South Dakota av polis som siktade på de obeväpnade demonstranterna med tårgas, bönsäckar och vattenkanoner – i temperaturer under fryspunkten. Regeringar runt om i världen utvidgar sina undantagslagar till att omfatta klimatrelaterade omvälvningar, vilket pervers underlättar förtrycket av miljöaktivister som har brännmärkts som ”ekoterrorister” och utsätts för upprensningsoperationer.
10. Klimatförändring & kärnvapenkrig hotar planetens överlevnad.
Katastrofala klimatförändringar och kärnvapenkrig är unika i det existentiella hot som de utgör för den mänskliga civilisationens överlevnad. Skapandet av kärnvapen – och deras spridning – stimulerades av global militarism, men kärnvapen erkänns sällan som ett hot mot framtiden för livet på denna planet. Till och med ett mycket ”begränsat” kärnvapenkrig, som involverar mindre än 0,5 procent av världens kärnvapen, skulle vara tillräckligt för att orsaka katastrofala globala klimatstörningar och en världsomspännande hungersnöd, med upp till 2 miljarder människor i fara.
Atomforskarnas bulletin har ställt sin ikoniska domedagsklocka till 2 minuter till midnatt, vilket visar allvaret i behovet att ratificera/bekräfta fördraget om förbud mot kärnvapen. Miljörörelsen och antikärnvapenrörelsen måste arbeta hand i hand för att stoppa dessa hot mot planetens överlevnad.
För att frigöra miljarder Pentagon-dollar för att investera i kritiska miljöprojekt och avskaffa att de miljöförödande krigen, måste rörelser för ett livsdugligt, fredligt jordklot sätta ”få slut på krigen” högst upp på attgöralistan.
Media Benjamin, Code Pink, 27 september 2019. Utrikespolitik i fokus.
Medea Benjamin är grundare av CODEPINK for Peace, och författare till flera böcker, inklusive Inside Iran: The Real History and Politics of the Islamic Republic of Iran. För en fullständig förståelse för skärningspunkten mellan krig och klimat, läs Gar Smiths Krig och Miljöläsare.