Manus för mediekampanjen mot Kuba: Mjuka kupper, mediekrig, journalistik, sociala medier, undergrävande verksamhet, medieterrorism, våldsanhängare

Sabdiel Batista Diaz, 22 juli 2021

Kubansk press och journalister angrips och påstås inte publicera hela sanningen, fast det var den politiska medieoperationen mot Kuba sedan 5 juli som offrade sanningen, då haschtaggen
SOSCuba inledde en manipulerande, berusande hatkampanj som fortfarande pågår för att hetsa fram ett socialt uppror.
Och inte bara media som ett system har angripits, utan också journalisterna, med dolda hot, och andra inte så dolda, inklusive uppmuntran till brott.
Vi har sett uppmaningar på sociala nätverk att angripa arbetarna på en radiostation eller i deras hem, för att som de säger ”inrätta ett nytt socialt och ekonomiskt system i Kuba, rättvisare än det vi har.
Vi har sett fysiska och verbala angrepp på journalister som är professionella föredömen och bra människor. Dessa proffs ger allt för sina läsare, lyssnare och tittare. De som alltid med fakta kan förklara orsaken till matbristen, de som ger sig ut för att rapportera om orkaner och skyfall, medan de flesta kan stanna hemma för att skydda sina tillhörigheter, och få den information de behöver.

Men nu har våldet vänt sig mot yrkesmänniskor som har sökt och spritt mångisdig information om demonstrationer, både demonstranternas och motståndarnas perspektiv. Naturligtvis ska sociala nätverk som sådana inte kritiseras, långt ifrån, inte ens när de skyddar sig med pseudonymer.
Men många angriper nu kollegor som berättar om händelserna i Cárdenas utifrån tre olika perspektiv. Det är därför de som tänker annorlunda känner sig förolämpade, det är därför de angriper en journalist som fotograferar en polis som arresterar en demonstrant som kastar sten på ett barnsjukhus.
Jag tänker inte namnge på alla de kollegor som hotats eller misshandlats av ”sociala nätverk” till följd av händelserna andra söndagen i juli, men jag är säker på att om de angreps så var det inte för brist på integritet utan för att de stod ut för att göra sitt jobb.
Och jag är säker på att ingen av dem skrämdes av hoten, utan de lärde dem mer om angriparnas okänslighet för människovärdet, de som uppmanar främmande makt bomba deras land och döda deras grannar.

Landets högsta myndigheterna uppmanade de sociala medieplattformarnas operatörer att inte delta i denna medieoperation, som styrts och finansierats från USA. Och för att dölja och förneka detta, har har troll, robotar och bottar använts särskilt för att tysta dem som är tar avstånd från USAs intressepolitik.
Ett Sanningsnätverk har avslöjat lavinen av falska nyheter i omlopp i nätverk. Falska ”nyheter” lägger ut bilder av allvarliga, hemska händelser i andra världsdelar, som att de händer i Kuba.
På höjden av cynism försöker internationella organ och transnationella medier fastställa att de falska nyheterna de sprider är kubansk regeringsstrategi..
Denna politiska kommunikationsoperation försökte också tysta mediesystemet med så kallade denial of service-attacker, som ingår manuset för de så kallade cyberkrigen.

Idag tror sig förmodligen hela världen veta vad som händer i Kuba. Vissa informeras av sociala nätverk, andra av internationell eller nationell press, och var och en tror att de har hela sanningen baserat på den information de ser på olika plattformar.
Men verkligheten är att alla som försöker ta reda på mer om Kuba ser vad de stora transnationella medierna vill att de ska se, eftersom väldigt få har korrespondenter här i Karibiens läder, och de flesta hänger på vad andra skrivit, andras åsikter eller manipulatorer i tjänst för de värsta intressen riktade mot deras land.
(Källa Cubaperiodistas, översättning Eva Björklund 2021-07-22)