Elin Wägners och Andrea Andréens kamp för kvinnors rättigheter och fredsfrågor under 1900-talet eller Rosa Luxemburgs kamp mot imperialism och krig är några av höstens föreläsningar om ”Kvinnornas kamp för fred” du kan se via webben. Liksom den unika och prisbelönta filmen om Rosa Luxemburg från 1986 av Margarethe von Trotta.
Var kvinnornas fredsröster starkare förr?
18 september föreläste Iréne Andersson, forskare i historia på Malmö högskola, om Elin Wägner och Andrea Andréen, som viktiga aktörer inom kampen för kvinnors rättigheter och för fredsfrågor. De deltog bland annat i fredskonferensen i Haag 1915.
Klicka här för att länkas till seminariet på ABF:s webbplats.
Rosa Luxemburgs kamp mot imperialism och krig
30 september föreläste litteraturvetaren Per-Olof Mattsson om hennes liv och leverne i Tyskland under det tidiga 1900-talet. Hon levde i en tid då klasskampen var hård och imperialismens grymheter ohyggliga. Hennes kamp för att förändra människors levnadsvillkor och förhindra det krig som skulle komma har skildrats ur flera perspektiv – vad i hennes gärning är levande och relevant i dag?
Per-Olov Mattson är bland annat redaktör för boken “Röster om Rosa Luxemburg”.
Klicka här för att länkas till seminariet på ABF:s webbplats.
“Rosa Luxemburg” av Margarethe von Trotta
Den unika och prisbelönade dramafilmen från 1986 visades på Biograf Zita den 6 oktober.
Klicka här för att länkas till filmen på Internet Archive Community video (med engelsk textning).
Kampen mot svenska kärnvapen och för internationell avrustning
23 oktober föreläste Maj Britt Theorin, tidigare FN-ambassadör och riksdagsledamot (S), om Alva Myrdals och Inga Thorssons arbete inom det politiska systemet på 1950- och 1960-talet då Sverige diskuterade svenska kärnvapen. De representerade Sverige i nedrustningsförhandlingarna i Génève.
Klicka här för att länkas till seminariet på ABF:s webbplats.
Kvinnors motstånd mot nazismen och Sveriges förhållande till nazismen
Författaren, journalisten och debattören Maria-Pia Boëthius föreläste 12 november.
I sin bok ”Heder och samvete – Sverige och andra världskriget” beskriver Maria-Pia Boëthius Sveriges relation till Nazi-Tyskland. Samlingsregeringen förde under kriget konsekvent medborgarna bakom ljuset och debatten om detta hemlighetsmakeri startade först 1991 då boken kom ut.
Det fanns dock motstånd i Sverige under kriget, exempelvis författaren Amelie Posse som 1940 startade den antinazistiska organisationen Tisdagsklubben i Stockholm. Den skulle utgjort grunden för en svensk motståndsrörelse i fall Sverige hade ockuperats av Tyskland.
Klicka här för att länkas till seminariet på ABF:s webbplats.