Inspiration Världen
Kamp för fred på Fredens ö i Sydkorea.
Agneta Norberg
Agneta Norberg håller upp sin banderoll: Bygg för fred inte för krig, vid aktionen på Jejuön
Vid heldagssatsningen Inspiration Världen den 13 oktober på ABF i Stockholm, deltog Kvinnor för Fred och Svenska Kvinnors Vänsterförbund med ett möte om fredskampen på ön Jeju i Sydkorea, Kamp för fred på Fredens ö i Sydkorea. Gun-Britt Mäkitalo och Agneta Norberg, visade foton och film från sitt deltagande i en aktion i februari 2012, mot basbygget, varvid de båda blev arresterade. De berättade om bybornas uthålliga motstånd mot uppförandet av en USA-bas på ön, en kamp som pågått de senaste fem åren. Gun-Britt och Agneta uppmanade slutligen åhörarna att ringa till Sydkoreas ambassad i Stockholm på telefon: 08 545 894 00 eller skicka ett mejl till koreanske ambassadören koremb.sweden@mofat.go.kr och fråga varför Sydkorea tillåter att Samsung, för USAs räkning, uppför en militär flottbas 300 miles utanför Kinas kust.
Den 13 oktober publicerade Bruce Gagnon en intervju med Kang Jeong-Koo, en av aktivistern på ön. Den är gjord av Christine Hong, ass. professor vid Pacific Rim Studies, Santa Cruz. Här följer ett sammandrag av intervjun från Organizing Notes, www.space4peace.org
Kang Jeong-Koo, tillhör SPARK, en organisation som grundades 1994. SPARK står för Solidaritet för fred och återförening av Korea och den tillhör det Globala Nätverket mot vapen och kärnkraft i rymden. SPARK grundades för att det var hög tid att arbeta för Koreas återförening och att få bort USAs trupper från landet, som varit stationerade i landet i över 65 år. Kang Jeong-Koo berättar att aldrig har någon utländsk makt varit stationerade så länge i deras land som USAs trupper. ”Kina, under Tang dynastin, var i vårt land i nio och ett halvt år. Under kolonialtiden var den japanska militären här i 40 år. 1958 drog sig den kinesiska militären ut ur Nord Korea. Samma år utplacerade USA 1300 kärnvapenbomber i Sydkorea. Inte förrän 1991 togs de bort. Om vi tycker att Syd Korea agerade panikartat när Nordkorea hade fem eller sex kärnvapenbomber, hur kände sig det nordkoreanska folket från 1958 till 1991?”
Kang Jeong-Koo fortsätter:”Vi ser nu hur USA gör allvarliga försök att bevara sin hegemoni i det stora Asien-Stillahavsområdet genom att upprusta sina allierade. Detta påminner om kriget i Libyen. I initialskedet av Libyenkrisen intervenerade USA men drog sig sedan bakåt. Istället förmådde de Frankrike, England och Italien att stå för kostnaderna för interventionen. Exakt samma taktik passar in på deras strategi när det gäller Sydkorea, Japan, Indien och Australien.”
”Flottbasen i Gangjeong ( på Jeju-ön) är inte alls riktad mot NordKorea. I så fall skulle basen byggas nära NordKorea. Men Jeju ligger i södra delen av Sydkorea. Det finns ingen annan orsak för att bygga denna bas annat än att omringa och stänga inne Kina. Till namnet är detta ett Sydkoreanskt bygge. Men enligt SOFA (Status of Forces Agreement) kan USA använda alla militära installationer i Sydkorea. Det sydkoreanska folket vet att marinbasen i Gangjeong inte är till för Sydkoreas flotta utan för USAs flotta. Se bara på basen i Pyongtaek som är USAs militärbas som ligger närmast Beijing och Shanghai. De ligger endast en eller två timmars flygresa med civilt flyg. Att avlossa en robot skulle inte ta någon tid alls att nå Kina. USAs militära installationer som är närmast Kina är baserna Pyongtaek och Gangjeong baserna i Sydkorea. USA bygger och Syd – Korea får betala kostnaderna. Samma gäller USAs baser i Japan, Australien, Singapore och Indien.”
”Utplaceringen av USAs trupper i vårt land och Sydkoreas militära allians med USA har visat sig vara det allra största hindret i arbetet för fred. Av det skälet ökar anti-amerikanismen i vårt land för varje dag som går. Vårt land är ett självständigt land. Vi vill inte förbli i en underdånig eller underordnad imperialistisk relation till USAs militära imperium. I en nära framtid kommer vårt land att vägra förbli i den ställningen och göra det omöjligt för USAs trupper att fortsätta att vara stationerade i vårt land.”
Myndigheterna har utsett SPARK , en av de organisationerna, som står längst fram i motståndet, som sitt viktigaste mål att krossa. De som arresteras och ställs inför rätta tillhör ofta freds-och återföreningsförespråkare. Till idag har omkring 300 av Gangjeongs invånare, som går emot byggandet av basen blivit arresterats minst en gång. Fyra sitter fortfarande fängslade. Böter på omkring 400.000 dollar har utkrävts. Men de som inte bor i Gangjeong, utan på Sydkoreas fastland, har behandlats mycket , mycket värre.