Att flytta några USA-trupper från Syrien till Irak och samtidigt skicka förstärkning med 1 800 soldater till Saudiarabien för fortsatt deltagande i det brutala av saudierna ledda kriget i Jemen, det är knappast någon lyckad strategi för att ”ta hem våra storartade soldater”. Inte heller uttalandet nyligen:
”Jag har alltid sagt att vi ska vi behålla oljan på något sätt tillsammans med kurderna så att de kan få lite pengar, ett kassaflöde. Kanske kan vi få ett av våra stora oljebolag att gå in och driva det ordentligt.”
Enligt NBC News sa president Trump i måndags att han skulle hålla kvar US-trupp i östra Syrien för att ta hand om oljan, och även i södra Syrien på Israels uppdrag. I sitt försvar för detta förklarade Trump ”Det var för att kunna ta hem våra storartade soldater. Vi har ingen anledning att utkämpa dessa krig utan slut. Vi tar hem dem.”
Men det kaotiska tillbakadragandet av 28 soldater från en bas i norra Syrien är inte vad någon som vill avsluta kriget skulle ha förordat. Vi håller med om att det finns alldeles för många så kallade ”experter” som tänker sig kunna fortsätta dra nytta av ständiga militära interventioner, ockupationer och ett alltför stort militärindustriellt komplex. De kommer inte att stödja någon bromsning eller minskning av vår militära närvaro i världen. Men de är inte representativa för befolkningen, vars flertal vill få slut på ”Kriget mot terrorn” i Afghanistan och Mellanöstern.
Oförutsägbarhet och hemlighållande leder som regel till kaos, vilket USAs militära engagemang i Syrien är ett talande bevis för. Det syftar inte till att få slut på kriget, bara vårt deltagande.
Grundlagen och Internationell lag
Tre presidenter har nu använt sig av beslutet att tillåta militära styrkor i kriget mot Al-Qaida och Talibanerna i Afghanistan för att rättfärdiga 41 insatser i 19 länder, i stort sett utan respekt för Internationell lag. Kongressen borde inte ha tillåtit dem utan öppen, offentlig debatt och omröstning.
I Syrien vägrade USA länge att bidra till en förhandlingslösning på det inbördeskrig de deltog i, för syftet var regimskifte. Presidenten beslutade om plötsligt om truppförflyttning utan att rådgöra med de allierade styrkorna, och beredde väg för strategisk katastrof. Varken civila eller militära krafter fick någon chans att se till humanitära krav, förhindra slakt på motståndare, och minska risken för att IS skulle lämnas i orubbat bo. Det fanns ingen strategi eller mål för tillbakadragandet från Syrien och Mellanöstern.
USA drog tillbaka styrkor i Syren för att förstärka dem i Irak, Kuwait och antagligen Jordanien. Detta kombinerat med hot om krig mot Iran.
Kongressen som har valt att varken godkänna eller förbjuda militär närvaro i Syrien, fördömer nu tillbakadragandet utan att visa något grundlagsenligt alternativ. På så sätt har presidenten givit begreppet ”avsluta oändliga krig” dåligt rykte. Vi får inte låta denna erfarenhet undergräva moralen och den rationella argumentationen för att på riktig och på bästa sätt avsluta dessa krig .
Av: Diana Ohlbaum, 20191022
Diana Ohlbaum är Kväkarrörelsens (The Friends Committee) ledande strateg och ansvarig för juridiska expert, ordförande för the Center for International Policy. Twitter: @dohlbaum]