Ett av Donald Trumps vallöften 2016 var att få slut på USAs oändliga krig i Afghanistan. Det löftet skulle bidra till att ge honom det stora folkliga stöd han behövde för att vinna presidentvalet.
Obama hade inte lyckats med det, trots över 100 000 soldater i Afghanistan och hundratals miljarder US$. Så att fortsätta var inget alternativ. Pentagons bedömning var att kriget befann sig i en återvändsgränd, dvs förlorat, utan möjlighet till militär seger. Trump skulle avsluta det.
De 760 miljarder US$ som spenderats plus ytterligare 240 miljarder budgeterade, enligt officiella uppgifter, måste tas i beaktande, men utan att USA skulle förlora ansiktet.
Trumps utmaning var finna en väg ut ur Afghanistan. Till att börja med bröt han med föregångarnas löfte att aldrig tala med Talibanerna. I början av 2018 gav han grönt ljus för hemliga överläggningar i Doha, Qatar. Och 2019 förberedde han i smyg en fredsceremoni i Camp David, där det historiska fredsavtalet skulle undertecknas.
Men en ung US-soldats död i Kabul 5 september ledde till omedelbart sammanbrott i förhandlingarna. ”Samtalen har dött ut”, sa Trump, men utan att överge sin plan att återuppta dem, för ”totalt tillbakadragande innan valen 2020”.
Trumps plan var att trappa ner våldet och fientligheterna mellan USA och Talibanerna för att upphöra innan valet 2020. Det skulle följas upp med förhandlingar mellan de afganska parterna till ett ”Interafganskt avtal”.
Det tog 18 månaders samtal i Doha att få slut på 20 års krig mot Talibanerna, det längsta kriget i USAs historia. I lördags 29 februari undertecknade de två parterna ett avtal som skulle bana väg för USA-truppernas tillbakadragande i utbyte mot fredsgarantier från Talibanerna till USA och deras allierade.
I den version av tillbakadragande, som han tillkännagav i Doha, sa Trump att USA-trupperna i landet ska begränsas till 8 600, till att börja med.
Talibanernas chefsförhandlare, Mohammad Abbas Stanikzai, uttryckte sin tillfredsställelse med avtalet, ”ett historiskt ögonblick för landet. Efter 20 års krig som USA och NATO tvingat på Afghanistan undertecknades idag ett fredsavtal mellan amerikanerna och Afghanistans Islamiska Emirat” sade han och tillade att enligt avtalet ska alla USA- och NATO-styrkor lämna landet inom 14 månader.
Avtalet undertecknades av Talibanledaren, president Mullah Abdul Ghani Baradar, chefsförhandlaren Mohammad Abbas Stanikzai och USAs förhandlare Zalmay Khalilzad samt USAs särskilda företrädare för försoning i Afghanistan, i närvaro av företrädare för över 30 länders, innefattande USAs utrikesminister Mike Pompeo.
”Vi ska inte vara kvar som militär styrka, utan polisiär” sa han, ”men vi är inte poliser, afghanerna måste sköta polisarbetet i sitt eget land.” Dock gjorde han klart att ”USA kommer att bli kvar i Afghanistan: Vi kommer alltid att hålla oss informerade och de ska sköta resten,” sa Trump.
Vad han inte nämner är den enkla sanningen att världens starkaste militärmakt besegrats. Efter 18 års krig är talibanerna idag starkare än tidigare, med kontroll över mer än halva landet. Afganistans säkerhetsstyrkor har förlorat 79 000 soldater, i snabbare takt än de kan ersätta dem. Och de kan inte betala dem, utan beror fortsättningsvis av USA för detta.
Talibanernas chefsförhandlare Mohammad Abbas Stanikzai uttryckte sin tillfredsställelse med det historiska avtalet.
Eva Björklund
Källa Leonel Nodal Juventud Rebelde, Walter Lippman CubaNews, 20200229