Valmyndigheten rapporterade om ett väntat lågt valdeltagande på 31%. Detta beror bland annat på pandemin, på att delar av oppositionen manade till valskolk och även som en protest bland chavister och andra missnöjda med dagens situation. Varken den nya oppositionen eller den kritiska vänstern med kommunistpartiet lyckades fånga missnöjet med Maduro.
Till skillnad från andra latinamerikanska val, spelar valdeltagandet i detta val en avgörande roll. Ett högt valdeltagande legitimerar valet, inte minst i de kommande förhandlingar med USA, EU och högeroppositionen. Ett lågt valdeltagande ger högeroppositionen vatten på sin kvarn om att valet är riggat och inte legitima. I andra latinamerikanska länder med ett valdeltagande på 25-30% är det en icke-fråga.
31% är varken för lågt eller för högt i Venezuela. Regeringen hoppades på 40% och oppositionen på 20%. De internationella nyhetsbyråerna som styr rapporteringen var snabba på att basunera ut att det var 80% valskolk. Detta timmar innan vallokalerna stängt och valmyndigheten kommit med första rapporten.
Parlamentsvalet 2005 har flera likheter med 2020. Chavez var på topp av sin popularitet och de stora oppositionspartier AD och Copie bojkottade valet med samma argument som nu, det saknades valgarantier. Valdeltagandet hamnade på 25% och chavismen fick i stort sett alla platser i Nationalförsamlingen. Även då erkände inte oppositionen valresultatet, inte heller USA och EU. Senare med åren erkände en av oppositionsledarna Ramus Allup från AD att det hade varit ett stort misstag att inte delta och att hamna utanför parlamentet hade kostat de traditionella partierna representation, resurser och folkligt stöd. Nya oppositionspartier dök upp som med åren spelade ut AD och Copei som styrt politiken i Venezuela i 30-40 år.
15 år senare gör de styrande oppositionspartier samma sak. Dock i ett annat läge. Ledarskapet för chavismen är försvagat och högerkrafternas strategi med Trump har misslyckats. Det är en övergångsperiod som kommer att avgöras internationellt. En fungerande Nationalförsamling är mer än nödvändigt för att Maduro ska kunna förhandla med internationella aktörer om blockaden, handel och investeringar.
Oppositionen som ska sitta i Nationalförsamlingen kommer att få synlighet och resurser. De räknar med att vara en viktig förhandlingsaktör. Högeroppositionen som bojkottade valet har minimal mobiliseringskraft i landet, Guaido är på väg ut och ledarna befinner sig utomlands. Att fortsätta uppmana till blockad och militär intervention är ingenting som går hem bland befolkningen. Internationellt har högeroppositionen förlorat trovärdighet när de så öppet stödde Trump i presidentvalet. I Latinamerika har de omfamnas av högerregeringar som nu förlorar makten.
Valresultatet
Regeringskoalitionen Gran Polo Patriotico 67% (PSUV)
falang Tupamaros, falang PPT Somos Venezuela)
Opposition Alianza Democratica 18% (AD, AP, Copei, CMC)
Opposition Venezuela Unida 4% (VU, PV, VPA)
Kritiska vänstern APR 3% (PCV, Tupamaros, PPT)
Övriga partier 8%
—
Francisco Contreras