Materialet är framtaget av kampanjen Folkomröstning om DCA-avtalet med USA.

 

1. USA:s militära styrkor i Europa
Ända sedan andra världskrigets slut har USA haft militär personal stationerad i Europa framför allt i
Tyskland och Italien, de stater som förlorade kriget. Under 1950-talet fanns över 400 000
amerikanska soldater i Europa. Efter det kalla krigets slut och Sovjetunionens sammanbrott
minskades antalet till cirka 63 000.
De största militära installationerna i Europa finns i Tyskland med cirka 34 000 soldater och i Italien
med cirka 12 000. På baserna runt Ryssland finns uppemot 10 000 soldater varav 5 500 i Polen.
Förutom militära baser finns amerikanskt krigsmaterial som t ex kärnvapen utplacerade i Europa.
Dessutom finns permanent stationerad personal som kan rotera och spridas till olika områden vid
behov – sammanlagt 7 000 man.
USA har ingått Defense Cooperation Agreement (DCA) med bl a Bulgarien, Estland, Lettland,
Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien, Tjeckien och Ungern och numera även med de nordiska
länderna.
2. Amerikanska baser i Norden
Efter andra världskriget installerades Thule Air Base på Grönland med tiotusen anställda. 1965
började delar av verksamheten avvecklas och i januari 2005 var den nere i 235 personer. Sedan i
april 2023 kallas den för Pituffik Space Base. 1968 störtade ett amerikanskt bombplan utrustat med
fyra vätebomber strax väster om Thulebasen. Vätebomberna exploderade aldrig men stora områden
kontaminerades av radioaktivitet och endast tre av bomberna återfanns.
Samtidigt med Thulebasen installerade USA en bas i Keflavik på Island. Under det kalla kriget var
flygbasen en av Natos viktigaste utposter mot Sovjetunionen. Den verkade mellan åren 1951 –
2006. Sedan några år tillbaka satsar USA och Island åter på det militära i Keflavik. Det handlar om
att bygga upp en infrastruktur som gör det möjligt att vid behov snabbt ta basen i bruk.
Norge skrev under DCA-avtalet med USA redan 2021 och det började gälla först efter Stortingets
ratificering 2023. Det ger USA närmast oinskränkt suveränitet över fyra baser på norskt territorium;
tre flygbaser och en örlogsbas. Nu (2024) har Norge gått med på ytterligare åtta baser, vilket sker i
enlighet med en paragraf i det norska avtalet om möjlighet till fler baser. Samma möjlighet till
utökning av avtalet finns också i § 30 i det svenska avtalet – utökning av antalet områden som
omfattas kan ske i efterhand, och genom en förenklad beslutsprocess.
I januari 2023 inledde den svenska regeringen förhandlingar med USA om försvarsavtalet DCA.
Den 5 december undertecknades det av ländernas försvarsministrar. Det innebär att USA kan få
tillgång till 17 militära anläggningar och övningsområden i hela Sverige från Revinge i söder till
Kiruna i norr. Dessutom kan USA förvara krigsmaterial i landet. Det finns inga förbehåll vad gäller
kärnvapen. Avtalet gäller i 10 år till att börja med. Därefter fortsätter det att gälla såvida ingen part
säger upp avtalet. Detsamma gäller alla de nordiska länderna.
4
Finlands regering undertecknade ett liknande avtal med USA den 14 december 2023. Här anges 15
anläggningar och övningsområden. De utpekade orterna är spridda i hela landet från den nordligaste
flygplatsen Ivalo, som ligger innanför polcirkeln, till Karelska brigaden i öst och Upinniemis
flottbas i söder. Den senare är en av de största militära anläggningarna i Finland.
Den danska regeringen meddelade den 19 december 2023 att den ingått försvarsavtalet DCA med
USA. Amerikansk militär kommer att kunna stationeras på tre flygbaser på Jylland. Århus och
Esbjerg är redan utsedda till transithamnar. Det betyder att de kan ta emot militärt materiel och
soldater från USA som sedan ska vidare bland annat till Östersjöregionen.
När alla de nordiska länderna ingått DCA-avtalet med USA innebär det att amerikanska
stridskrafter får tillgång till våra territorier såväl i fredstid som i krig. Det medför risk att USA
använder baser i t ex norra Finland för att konfrontera Ryssland, som har sina strategiska
kärnvapenbaser på Kolahalvön. Avståndet mellan den nordligaste finska flygplatsen Ivalo och
Murmansk är bara 20 mil. Över huvud taget kommer det att leda till ökade politiska spänningar i
vårt närområde.
Att USA väljer att teckna bilaterala försvarsavtal i stället för att gå via Nato ger USA fria händer att
agera utan att bindas av konsensus bland Natos medlemsländer.
3. Militära baser
Det är inte helt klart vilka amerikanska militära installationer utomlands som definieras som baser,
då det varierar från land till land beroende på gällande säkerhetspolitik. I Norge finns en gammal
policy om att inte acceptera kärnvapen och utländska baser på norskt territorium. Därför talar man
om ”gemensamt område” istället för baser. Enligt avtalet mellan USA och Norge ska alla beslut
fattas gemensamt, men kan man inte enas, gäller vad USA beslutar.
I avtalet mellan Sverige och USA talas inte heller om baser utan om USA:s ”tillgång till
överenskomna anläggningar och övningsområden” i Sverige.
Enligt Nato-Russia founding act (1997) har Nato förbundit sig att inte permanent stationera förband
i tidigare Warszawapaktsländer. Därför talas istället om ”persistent presence”.
I Nederländerna talar man om ”co-base”, vilket innebär att amerikanarna driver basen men de måste
följa nederländska lagar och regler.
I praktiken innebär det för amerikanska baser oavsett vad man kallar dem att det är USA som för
befälet över området och personalen. Befälhavaren är ytterst ansvarig inför USA:s försvarsminister.
Amerikansk lag gäller för militär och civil personal, deras anhöriga och leverantörer. Nederländerna
verkar vara ett undantag.
5
4. Kärnvapen
I Natos kärnvapenstrategi ingår två huvudelement; avskräckning och ”nuclear sharing”. Innehavet
av kärnvapen ska avskräcka andra länder för att anfalla. I det andra fallet avses att ha kärnvapen
utplacerade i Europa. Förutom kärnvapenstaternas arsenaler så finns amerikanska kärnvapen i
Turkiet (50), Italien (40), Belgien (10-15), Nederländerna (10-15) och i Tyskland (10-15). De
administreras av USA, som har beslutanderätt.
Danmark och Norge har förbehåll när det gäller kärnvapen i fredstid. Litauen och Spanien har
förbud mot kärnvapen i både fredstid och krigstid i sina länder. Finland har en lag som förbjuder
kärnvapen på finskt territorium, däremot finns ingen skrivning om kärnvapen i DCA-avtalet.
De amerikanska kärnvapen som idag finns i Europa regleras av bilaterala avtal mellan USA och det
berörda landet. Dessa avtal är hemligstämplade och placeringen av dem föregicks inte av en
demokratisk process eller av demokratiska beslut. Varken ländernas medborgare eller deras
parlament var med och beslutade eller informerades om att kärnvapen skulle placeras i dessa länder
från första början och har inte heller varit en del av beslutet att uppdatera dessa.
Inom snar framtid ska USA placera ut de nya och uppdaterade kärnvapnen i Europa. De nya
bomberna har 20 gånger så stor destruktiv kraft som Hiroshimabomben.
Nato tar avstånd från FN:s konvention om förbud mot kärnvapen som man anser ”aldrig kommer att
leda till praktisk nedrustning och inte heller påverka internationell rätt.” Ett märkligt påstående
eftersom internationell rätt formas av de beslut som fattas genom FN-resolutioner. Men det innebär
att inga Nato-länder har undertecknat konventionen.
I den svenska Nato-ansökan meddelades att ”Sverige accepterar Natos inställning till säkerhet och
försvar, vilket inkluderar den avgörande roll som kärnvapen spelar, och har för avsikt att delta fullt
ut i planeringsprocessen för Natos militära struktur och kollektiva försvar.”
Varken i Nato-avtalet eller DCA-avtalet som Sverige skrivit under nämns kärnvapen. Politiker
hävdar att det finns skrivelser om kärnvapen i Nato-propositionen, och i DCA-remissen. Men
remisstextens skrivning om kärnvapen berör inte något förbehåll mot kärnvapen. Dessutom är det
enbart det som står i avtalet som kommer gälla för samspelet mellan Sverige och USA.
5. Varför satsar USA militärt i Norden?
Amerikansk militär närvaro i Europa handlar om så mycket mer än att skydda vår kontinent. Det
handlar också om USA:s möjligheter att agera i sina egna intressen inte minst i Arktis. Det handlar
om ekonomiska värden och att kvarstå som den enda stormakten. Utan tillgången till europeiska
och särskilt tyska baser skulle USA ha svårare att agera internationellt.
Under senare tid har konfrontationen mellan Nato och Ryssland eskalerat. Därmed har de nordiska
länderna och Östersjöregionen hamnat i fokus. Spänningarna i Norra Europa har ökat betänkligt. På
senare tid har Arktis utvecklats till ett potentiellt konfliktområde genom att isen smälter p g a
klimatförändringen och därmed blivit ett attraktivt område med tillgång till olja och andra
6
mineraler. Kina är också intresserat av Arktis, då nya handelsvägar kan bli aktuella. Även fisket
spelar viss roll.
Regeringen konstaterar i DCA-avtalet att ”amerikanska styrkors närvaro bidrar till att stärka
Sveriges och regionens säkerhet och stabilitet”. Enligt många kritiker kan det snarare bidra till att vi
riskerar att bli utnyttjade i en kamp mellan stormakter och själva dras in i krig. USA som befinner
sig på behörigt avstånd från fortsatta eller framtida krig på europeisk mark får här möjlighet att ha
såväl trupp som krigsmateriel utplacerat närmare tänkta konfliktområden. Förutom att avtalet ger
tillgång till svensk infrastruktur tillkommer de planerade anpassningarna när hamnar, järnvägar och
vägar byggs ut till tung trafik och transporter tvärs igenom landet. Sverige och övriga nordiska
länder kan då betraktas som uppmarschområden, transitländer, för att snabbt kunna förflytta trupp
och krigsmaterial till ett konfliktområde.
Ryssland kritiserar det nya försvarsavtalet mellan Finland och USA och säger att det leder till ökade
spänningar mellan länderna. Natos infrastruktur vid rysk-finska gränsen ses som ett hot enligt
Kreml. I detta sammanhang spelar Sverige en roll. ”Sverige blir oerhört viktigt” klargör Gunilla
Herolf (SR 240225): ”Om ett land i norra Europa skulle angripa t.ex. Finland eller Baltikum då
kommer den stora hjälpen, dvs hjälpen från USA, att passera över svenskt territorium”.
6. Regeringens förslag till beslut
Regeringskansliet har sammanställt en skrivelse på 391 sidor om ”Avtal om försvarssamarbete med
Amerikas förenta stater” (Ds 2024:2), som skickats ut för synpunkter till 111 remissinstanser –
framför allt myndigheter, regioner och kommuner. Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är den
enda fredsorganisationen men även Amnesty, Röda Korset, Raoul Wallenberginstitutet och
Naturskyddsföreningen finns med som remissinstanser. Svaren ska vara inkomna senast den 25
mars.
Här redovisas korta utdrag ur skrivelsen:
Regeringen motiverar avtalet med att ”Sverige har ett nära samarbete med USA inom det säkerhetsoch försvarspolitiska området, vilket kommer fördjupas ytterligare med DCA-avtalet. Avtalet
reglerar de närmare förutsättningarna för amerikansk militär närvaro i Sverige och förbättrar
därmed förutsättningarna för amerikanskt stöd till Sverige och blir en viktig grund för försvaret i
norra Europa. Avtalet är tröskelhöjande och stabiliserande. Det stärker säkerheten även för USA och
för våra nordiska och baltiska grannländer.”
”DCA-avtalet innehåller bestämmelser om den rättsliga statusen för den amerikanska styrkan, dess
personal, anhöriga och leverantörer. Därutöver regleras frågor som rätt till tillträde till svenskt
territorium, rätt att få använda vissa av Försvarsmaktens anläggningar och områden och rätt att
bedriva viss verksamhet till stöd för den egna styrkan och dess personal.”
”Det är en allmänt erkänd princip att militära styrkor som verkar utomlands behåller sin
befälstruktur, sin rätt att upprätthålla ordningen inom styrkorna och sin rätt att lagföra personalen
för brott som begås i ett annat land.”
7
Listan på ”anläggningar och områden som Försvarsmakten disponerar och som amerikanska styrkor
ges rätt att nyttja gemensamt med Försvarsmakten, förutom när det gäller särskilda delar av
anläggningar eller områden som kan avgränsas till att enbart vara för amerikanskt användande.”
”Amerikanska luftfartyg, fartyg och fordon ges rätt att anlända, lämna och röra sig fritt i Sverige.
Sådana luftfartyg, fartyg och fordon får inte bordas eller kontrolleras utan samtycke från USA.”
USA har som policy att varken förneka eller bekräfta om det finns kärnvapen ombord.
Avtalet innebär att 34 lagar och förordningar måste ändras genom beslut i riksdagen. Det gäller t ex
olika skatteregler men också krigsmateriel, brandfarliga och explosiva varor. Här föreslås att ”En
utländsk myndighet som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete
eller internationell krishantering undantas från följande bestämmelser i lagen om brandfarliga och
explosiva varor om krav på anmälan, tillstånd, och lämplighetsprövning.”
I den inledande presentationen av avtalet står att ”Ett ingående av DCA-avtalet förändrar inte den
ståndpunkt som har kommit till uttryck inom ramen för Sveriges Nato-ansökan att det inte finns
skäl att ha kärnvapen och permanenta baser på svenskt territorium i fredstid.” I Nato-ansökan finns
däremot inga förbehåll vad gäller kärnvapen eller permanenta baser.
Regeringen konstaterar att DCA-avtalet förbättrar ”Sveriges förutsättningar att effektivt kunna ta
emot amerikanska styrkor under kris eller väpnad konflikt i Sverige eller i närområdet. Avtalet
underlättar också för Sverige att i fredstid utgöra värdland för andra ömsesidigt överenskomna
militära aktiviteter, t.ex. internationella övningar eller förhandslagring av materiel.” Det innebär
således förmodligen ännu fler militära övningar.
DCA-avtalet ska vidare ”skapa än bättre förutsättningar för ett gemensamt försvar av våra nordiska
och baltiska grannländer och Natos försvarsplaner. Avtalet höjer tröskeln för militära konflikter och
ger därmed en konfliktavhållande effekt i norra Europa. Avtalet blir ett av Sveriges bidrag till
euroatlantisk säkerhet.”
”Genom att tillgodose försvarsbehov i olika delar av riket och i olika strategiska riktningar blir
DCA-avtalet en hörnsten för det gemensamma försvaret i norra Europa.”
Vad gäller de ekonomiska konsekvenserna av avtalet så fastslås att ”De ökade kostnader som kan
komma att uppstå hos enskilda myndigheter förväntas inte bli större än att det kan finansieras inom
befintliga ekonomiska ramar.”
7. Lämna synpunkter till regeringen
Vem som helst – individer eller organisationer – kan lämna synpunkter på regeringens PM
om ”Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater” (Ds 2024:2) Enligt följebrevet till
remissinstanserna ska det ske på följande sätt:
8
”Synpunkter ska ha kommit in till Försvarsdepartementet senast den 25 mars 2024. Svar bör lämnas
per e-post till fo.remissvar@regeringskansliet.se och med kopia till
christina.siwring@regeringskansliet.se.
Ange diarienummer Fö2024/00152 och eget namn/organisationsnamn i ämnesraden på epostmeddelandet. Svaret bör lämnas i två versioner: den ena i ett bearbetningsbart format (t.ex.
Word), den andra i ett format (t.ex. pdf) som följer tillgänglighetskraven enligt lagen (2018:1937)
om tillgänglighet till digital offentlig service. Eget namn/organisationsnamn ska anges i namnet på
respektive dokument.”
8. Kontakta lokala politiker
Kontakta riksdagsledamöter från alla partier i din region och fråga hur de ställer sig till DCAavtalet. Kommer de att rösta ja när förslaget tas upp i riksdagen. Det bästa är att ordna enskilda
möten och få till ett samtal. På de orter som ingår i förslaget vore det bra att också kontakta
ledamöter i fullmäktige.
9. Avtalets genomförande i Sverige
Efter att remissinstanserna kommit in med sina synpunkter skriver regeringen en proposition som
ska överlämnas till riksdagen den 8 maj. Sedan behandlas förslaget i olika utskott och slutligen av
hela riksdagen. Det finns en möjlighet att man försöker köra igenom riksdagsbeslutet redan strax
innan riksdagsuppehållet inför sommaren!
10. Folkomröstning om DCA-avtalet
På försvarsdepartementets hemsida fanns sedan tidigt 2023 information om att Sverige förhandlade
med USA om ett DCA-avtal. När avtalet undertecknades den 5 december blev det ingen stor debatt.
I den breda fredsrörelsen väckte förslaget oro och många frågetecken om innebörden av avtalet. Var
detta verkligen till gagn för Sveriges säkerhet? Och varför skulle avtalet snabbehandlas i riksdagen?
Detta var bakgrunden till att ett förslag om att kräva folkomröstning väcktes på föreningen Folk och
Freds konferens i Sälen 13-15 januari. Omedelbart efter Sälen-konferensen sammankallades ett
planeringsmöte för personer som var intresserade av tanken att driva en gemensam kampanj för
folkomröstning, med betoning på demokratiaspekten av att ett omfattande avtal med en stormakt
skrivs utan att de politiskt ansvariga makthavarna lägger någon vikt vid att informera svenska
folket.
Uppropet för folkomröstningen citerar ett antal problematiska delar av avtalet, som innebär
långtgående rättigheter för USA utan svensk kontroll, risken att kärnvapen kan föras in i landet, att
svensk lag inte gäller för amerikansk personal och deras anhöriga på uppdrag i Sverige, etc.
Uppropet avslutas med följande formulering:
9
Därför kräver vi av Sveriges regering och riksdag:
• Folkomröstning om DCA-avtalet, USA-baser och kärnvapen i Sverige!
• Förlängd tid för diskussion och folklig debatt kring detta avgörande vägval för vårt land!
Uppropet har initierats av ett 70-tal personer bosatta från Kvikkjokk i norr till Ystad i söder.
Namninsamlingen startade officiellt den 27 februari 2024 och kommer att pågå i första hand till 2
maj 2024, för att presenteras när riksdagen behandlar frågan första gången den 8 maj.
Namninsamlingen fortsätter sedan så länge frågan är aktuell.
Hela uppropstexten finns som bilaga till denna skrift.
11. Sammanfattande kommentar
Försvarsavtalet DCA mellan USA och Sverige handlar framför allt om USA:s rättigheter vid militär
etablering i Sverige. Det ger USA:
– tillgång till angivna baser i landet
– rätt att förvara krigsmateriel
– rätt att nyttja angivna övningsområden.
USA får genom sina baser oinskränkt makt över ett visst territorium. Sverige överlämnar därigenom
suveränitet till en främmande makt. Visserligen finns en princip att militära styrkor som verkar
utomlands behåller sin befälstruktur och egna lagar. Men i det här fallet gäller det mer eller mindre
permanenta baser. De ska ju kunna finnas här i minst tio år.
Svensk krigsmaterielexportlag är en förbudslag – vapenexport är förbjuden. Undantag kan ges
genom särskilda tillstånd. USA är genom DCA-avtalet undantaget från denna lag. Detsamma gäller
införsel eller utförsel av explosiva varor d v s att inga tillstånd eller lämplighetsprövning krävs. Det
finns inga garantier för att kärnvapen inte förs in eller förvaras i Sverige.
I DCA-avtalets artikel 27 tas frågor som rör miljö, folkhälsa och säkerhet upp. Frågan som ställs är
enbart om DCA-avtalet föranleder någon författningsförändring. USA har gjort utfästelser att landet
ska respektera den svenska regleringen på området. Kan vi känna oss trygga med det? Av de 17
militära anläggningar och områden som ingår i avtalet finns samtliga flygflottiljer och elva
övningsområden som USA:s militära styrkor får tillgång till. Ett av områdena är Vidsel, Sveriges
största militära övningsområde, med en yta lika stor som Blekinge.
Det är avsevärda utsläpp som militärt flyg generar liksom det som uppstår vid övningsfält och
flygfält. Trots detta finns ingen diskussion om vad det kommer att innebära av påverkan på miljö
och klimat. Vi har bland annat PFAS-skandalen i färskt minne och militära övningsskjutningar i
skärgård och vattendrag som hotar djurliv och dricksvattentäkter. För det svenska försvaret finns en
tillsynsmyndighet, men det framgår inte vilken tillsyn som kommer krävas av USA när de etablerar
sig i landet. I avsnittet om konsekvenser finns ingen riskanalys eller bedömning av klimatpåverkan.
Det måste klargöras vem som är ansvarig för redovisning av koldioxidutsläpp vid amerikanska eller
internationella övningar i Sverige.
10
Regeringen motiverar DCA-avtalet med att det bidrar till ökad säkerhet och stabilitet i vårt
närområde. Avtalet beskrivs av regeringen som om det bara handlar om en utveckling och
fördjupning av säkerhetspolitiskt samarbete med USA. Samtidigt uppmanas det svenska folket att
förbereda sig på krig.
Varför är det inte en grundlagsfråga, när en främmande makt får tillgång till en stor del av våra
militära anläggningar och civil infrastruktur? När en främmande makt tillåts föra in krigsmateriel
och trupper utan att vara ombedda eller behöva be om tillstånd? Kan det helt enkelt vara så att något
sådant inte förutsetts i grundlagen? Att upplåta sitt territorium till en främmande makt att föra in sin
militär, etablera sig i landet och använda dessa militäranläggningar och infrastruktur utifrån egna
säkerhetspolitiska bedömningar – är det inte den yttersta formen av underkastelse?
Vi är många som oroas över vad Nato-medlemskapet kan föra med sig, men DCA-avtalet är
avsevärt mer inkräktande på svensk suveränitet än medlemskapet i Nato. Ett sådant avtal borde inte
vara möjligt att ingå utan att det föregåtts av en bred diskussion bland medborgarna och följt av en
folkomröstning.
Vi kräver:
Inga utländska baser på svensk mark
Inga kärnvapen på svensk mark
Folkomröstning om DCA-avtalet
Förlängd tid för diskussion och folklig debatt kring detta
avgörande vägval för vårt land
Detta faktahäfte har skrivits av
Ingela Mårtensson
Caroline Runesdotter
Tomas Magnusson

Bilaga
1. Utdrag ur DCA avtalet
Inledningsvis konstaterar regeringen att amerikanska styrkors närvaro bidrar till att stärka Sveriges
och regionens säkerhet och stabilitet. I avtalet ingår 30 artiklar. Det avslutas med en bilaga där 17
överenskomna anläggningar och övningsområden redovisas. Här följer utdrag från avtalet som
undertecknades den 5 december av USA:s och Sveriges försvarsministrar.
Artikel 1 – Tillämpning och syfte
1. I enlighet med folkrätten och med Sveriges samtycke fastställs i detta avtal ramarna för fördjupat
försvars- och säkerhetssamarbete mellan Sverige och Förenta staterna; avtalet kompletterar de
villkor som fastställs i Nato SOFA och som reglerar amerikanska styrkors och anhörigas närvaro på
svenskt territorium samt, i särskilda situationer som anges i det här avtalet, amerikanska
leverantörers närvaro och verksamhet på svenskt territorium.
2. All verksamhet som omfattas av detta avtal ska bedrivas med full respekt för Sveriges
suveränitet, lagstiftning och internationella rättsliga förpliktelser, inklusive vad gäller lagring av
vissa typer av vapen på svenskt territorium.
Artikel 2 – Definitioner
1. Amerikanska styrkor: enhet som omfattar den styrka och den civila komponent samt all egendom,
officiell amerikansk information, utrustning och materiel (inklusive fordon, fartyg och luftfartyg
som används av Förenta staterna eller för dess räkning) som Förenta staternas försvarsmakt har på
svenskt territorium.
Artikel 3 – Tillgång till och användning av överenskomna anläggningar och områden
1. Amerikanska styrkor, amerikanska leverantörer, svenska leverantörer, anhöriga och andra som
parterna kommit överens om ska få obehindrad tillgång till och användning av överenskomna
anläggningar och områden för besök; utbildning; övningar; manövrar; transitering; stöd och därtill
kopplad verksamhet; …
2. … ger Sverige de amerikanska styrkorna tillstånd att av säkerhetsskäl kontrollera tillträdet till
sådana delar av de överenskomna anläggningarna och områdena som endast får användas av
amerikanska styrkor …
3. …vidta rimliga åtgärder för att underlätta för amerikanska styrkor, amerikanska leverantörer och
svenska leverantörer att till stöd för amerikanska styrkor tillfälligt få tillgång till och använda privat
mark och privata anläggningar (inklusive vägar, hamnar och flygplatser) samt allmän mark och
allmänna anläggningar (inklusive vägar, hamnar och flygplatser …
5. Sverige ska, utan hyresavgifter eller liknande kostnader för de amerikanska styrkorna, utrusta alla
överenskomna anläggningar och områden, …
Artikel 4 – Förhandslagring av försvarsutrustning, försvatsförnödenheter och
försvarsmateriel
1. Amerikanska styrkor får transportera, förhandslagra och förvara försvarsutrustning,
försvarsförnödenheter och försvarsmateriel (förhandslagrad materiel) på överenskomna
anläggningar och områden samt på andra platser som parterna kommit överens om. …
2. Amerikanska styrkors förhandslagrade materiel och de anläggningar eller delar av dessa som
utsetts för förvaring av sådan förhandslagrad materiel får endast användas av amerikanska
styrkor. …
3. … Luftfartyg, fordon och fartyg som används av amerikanska styrkor eller för deras räkning ska
ha tillgång till svenska flygplatser och hamnar samt andra platser enligt överenskommelse för
leverans till, förvaring och underhåll på samt förflyttning från svenskt territorium av amerikanska
styrkors förhandslagrade materiel.
12
Artikel 5 – Äganderätt
Artikel 6 – Säkerhet
Artikel 7 – Inresa och utresa
2. I enlighet med Nato SOFA ska Sverige inte kräva pass eller visering för inresa till eller utresa
från Sverige för medlemmar av styrkan som innehar det personliga identitetskort som krävs och en
giltig förflyttningsorder. … (gäller även civila komponenten och anhöriga)
Artikel 8 – Logistikstöd
Artikel 9 – Motorfordon
Artikel 10 – Körkort och licenser
Artikel 11 – Förflyttning av luftfartyg, fartyg och fordon
1. Luftfartyg, fartyg och fordon som används av amerikanska styrkor eller enbart för deras räkning
får med respekt för relevanta säkerhets- och trafikbestämmelser för luftfart, sjöfart och landburen
trafik, inklusive tillämpliga förfaranden, resa in i, resa ut från och röra sig fritt på svenskt
territorium. Sådana luftfartyg, fartyg och fordon får inte bordas eller kontrolleras utan Förenta
staternas samtycke.
Artikel 12 – Straffrättslig jurisdiktion
1. .. På Förenta staternas begäran och som ett led i sitt åtagande om ömsesidigt försvar avstår
Sverige härmed i kraft av sin suveränitet sin företrädesrätt att utöva straffrättslig jurisdiktion över
medlemmar av de amerikanska styrkorna i enlighet med artikel VII.3 c i Nato SOFA. …
6. Eftersom Sverige har rätt att vidta lämpliga utredningsåtgärder vid alla misstänkta brott ska
parternas behöriga myndigheter samarbeta i genomförandet av alla nödvändiga utredningar av
sådana brott, i enlighet med artikel VII.6 a i Nato SOFA.
Artikel 13 – Frihetsberövande och rätt till kontakt
…
4. Ett frihetsberövande straff som svensk domstol dömer en medlem av de amerikanska styrkorna
eller en anhörig till ska, såvida parterna inte kommit överens om annat, avtjänas i en eller flera
svenska kriminalvårdsanstalter som parterna utsett för sådana ändamål. …
Artikel 14 – Disciplin
…
4. Medlemmar av de amerikanska styrkorna, inbegripet den civila komponenten, ska inte bli
föremål för tredskodom eller åtgärder som skadar deras intressen om deras tjänsteutövning eller
behörigt godkänd frånvaro tillfälligt hindrar dem från att närvara under icke straffrättsliga
förfaranden.
Artikel 16 – Skattebefrielser relaterade till officiellt bruk
Artikel 17 – Skattebefrielser för enskilda
Artikel 18 Import och export för officiellt bruk
1. Med hänvisning till artikel XI i Nato SOFA ska varor, materiel, förnödenheter, utrustning och
annan egendom som importeras a) av amerikanska styrkor eller b) för slutlig användning av
amerikanska styrkor eller för deras räkning få importeras till Sverige. Import för slutlig användning
av amerikanska styrkor eller för deras räkning inkluderar import till stöd för sådana militära
13
serviceverksamheter som avses i artiklarna 21 och 22 i detta avtal och import för bruk inom ramen
för genomförandet av ett avtal med amerikanska styrkor eller för deras räkning eller för användning
i produkter eller anläggningar som används av amerikanska styrkor. Import enligt denna artikel ska
vara befriad från tullar, import- och registreringsavgifter och andra liknande pålagor, exempelvis
användarskatter, punktskatter och mervärdesskatt.
Artikel 19 – Import och export för privat bruk
Artikel 20 – Tullförfaranden
Artikel 21 – Militära serviceverksamheter
1. Amerikanska styrkor får inrätta marketenterier, intendenturer, andra försäljningsställen, mässar,
centrum för sociala aktiviteter och utbildning samt rekreationsområden på gemensamt fastställda
platser på svenskt territorium för medlemmar av de amerikanska styrkorna, anhöriga och annan
bemyndigad personal som parterna kommit överens om. Amerikanska styrkor får driva och förvalta
ovannämnda militära serviceverksamheter själva eller genom avtal. Sverige ska inte kräva licens
eller tillstånd för eller kontroll eller annan tillsyn av sådana militära serviceverksamheter.
Artikel 22 – Militära postkontor
Artikel 23 – Valuta och växling
Artikel 24 – Arbetskraft
Artikel 25 – Upphandling
Artikel 26 – Amerikanska leverantörer
Artikel 27 – Miljö, folkhälsa och säkerhet
Artikel 28 – Allmännyttiga tjänster och kommunikationstjänster
Artikel 29 – Genomförande och tvister
Artikel 30 – Ikraftträdande, ändringar och giltighetstid
….
2. Detta avtal får ändras genom skriftlig överenskommelse mellan parterna.
3. Detta avtal har en inledande giltighetstid på tio (10) år. Efter den inledande giltighetstiden
fortsätter avtalet att gälla men kan sägas upp av endera parten med ett (1) års varsel genom ett
skriftligt meddelande till den andra parten genom diplomatiska kanaler. …
14
Bilaga
2. Överenskomna anläggningar och områden i Norden
Sverige:
• Berga: regementsområde och övningsområde (örlogsbas Amf 1)
• Boden: regementsområde och övningsområde (garnison, Norrbottens regemente I 19)
• Halmstad: regementsområde och flottiljområde (luftvärnsregemente LV 6)
• Härnösand: övningsområde och hamn (kustartilleri)
• Kiruna: militärläger och övningsområde (Lapplands jägarbataljon)
• Kristinehamn: regementsområde och övningsområde (Bergslagens artilleriregemente A9)
• Kvarn: militärläger och övningsområde (markstridsskola)
• Luleå: flottiljområde (Norrbottens flygflottilj F 21)
• Ravlunda: militärläger och övningsområde (skjutfält)
• Revingehed: regementsområde (Södra skånska regementet P 7, pansarövningsfältet)
• Ronneby: flottiljområde (flygflottilj F 17)
• Såtenäs: flottiljområde (Skaraborgs flygflottilj F 7)
• Uppsala: flottiljområde (Upplands flygflottilj F 16)
• Vidsel: flygplats och test-och evalueringsområde (militär flygplats, Test och Evaluering Vidsel)
• Visby: regementsområde och övningsområde (Gotlands regemente P 18)
• Älvdalen: militärläger och övningsområde (Älvdalens övnings- och skjutfält)
• Östersund: militärläger och övningsområden (Västernorrlands regemente I 21)
Norge:
Etablerade orter:
• Evenes: Air Base
• Rygge: Air base
• Sola: Air Base
• Ramsund: Navy Base
Nya orter:
• Andøya: Air Base
• Ørland: Air Base
• Værnes: Air Base
• Bardufoss: Air Base
• Setermoen: Garnison och övningsfält
• Haakonsvern: Flottbas
• Osmarka: Fjällbas
• Namsen: drivmedelsbas
Finland:
• Ivalo: Border Guard Base (military use facilities and areas)
• Kuopio-Rissala: Karelia Air Command Air Base
• Niinisalo: Garrison and Pohjankangas-Hämeenkangas Training Areas
• Parkano: Military Storage Area • Raasepori Garrison and Syndalen Training Area
15
• Rovajärvi: Training Area including Misi Military Storage Area
• Rovaniemi: Lapland Air Command Air Base and Jaeger Brigade Garrison
• Skinnarvik: Military Storage Area
• Tammela: Military Storage Area
• Tampere-Pirkkala: Satakunta Air Command Air Base
• Tervola: Military Storage Area
• Jyväskylä-Tikkakoski: Air Force Academy Air Base
• Upinniemi: Navy Base and Garrison in Kirkkonummi including Russarö Island
• Veitsiluoto: Military Storage Area
• Vekaranjärvi: Garrison and Pahkajärvi Training Area
Danmark:
• Aalborg: Air base
• Karup: Air base
• Skrydstrup: Air base
1