Kära kamrater
Idag står vi här för att sörja USA-ledarnas enorma svek mot sin egen självständighetsförklaring. Och för att hylla det motstånd och de revolutioner som faktiskt stöds av den 240-åriga förklaringen.
Jag ska särskilt ta upp Kuba som fått utstå förtryck, ekonomisk och ibland militär krigföring från USA:s sida i 126 år, sedan 1898, då USA förklarade krig mot Spanien och anföll Kuba. Frihetskämpar som till exempel José Martí hade då i 30 år försökt att bli av med de spanska kolonisatörerna. Istället blev Kuba ockuperat av USA – en förnedring som varade ända till 1 januari 1959.
USA tilltvingade sig 1903 en marinbas vid Guantanamobukten. En ockupation som Kuba fortfarande inte blivit av med. Där inrättades också 2002 ett militärfängelse och tortyrcentrum eftersom USA menade att Kubas lagar inte gällde på ”deras” territorium.
( Sverige borde dra vissa slutsatser!)
Den revolution som påbörjades 1959 under ledning av Fidel Castro pågår än idag. Den följer USA:s självständighetsförklaring men erkänns inte av USA. Efter förlusten vid Grisbukten 1961 har USA med stöd av Israel förstärkt blockaden och den ekonomiska krigföringen med bland annat en ogrundad men effektiv terroriststämpling. Det uttalade målet är att svälta ut det kubanska folket och att få till en regimförändring. FN:s Generalförsamling fördömer varje år med 99% majoritet blockaden men få länder i väst gör något konkret för att mildra effekterna. Kuba har bara att vända sig mot öst och bli en liten men aktiv del av det globala syd genom till exempel medlemskap i Brics++.
Inrikespolitiskt har Kuba upplevt en specialperiod förr med brist på mat, bränsle, mediciner, reservdelar. Men man håller fast vid de grundläggande rättigheterna i självständighetsförklaringens anda
som gratis utbildning och sjukvård till alla, nästan gratis bostäder och resor för alla. Jordbruk och energiförsörjning ställs om till ekologisk hållbarhet respektive sol och vind.
Inte minst utvecklas samarbetet mellan kommuner/provinser och privat småskalig verksamhet.
Det finns problem med den ekonomiska omställningen som krockade i tid med ansträngningarna under pandemin och turisttappet. Det finns problem med ungdomars utvandring. Men jag tror att den kubanska socialistiska demokratin och den utvecklade folkmakten gör att Kuba överlever.
Det är däremot tveksamt om dagens nyliberala USA gör.
Välkomna tillbaka hit till Medis lördagen den 27 juli kl 14. Då ska vi fira Kubas nationaldag!
Jan Strömdahl