När vi på första maj, Arbetardagen, ska fira revolutionssegerns 50-årsdag, och vår systernation Bolivia helhjärtat ägnar sig åt alla medborgares rätt till hälsa, utbildning och trygghet så är det kanske bara några dagar kvar innan de ska utsättas för tragiska händelser.

När vi hör de hårresande nyheterna från hela världen om livsmedelsbrist och höga energipriser, klimatförändring och inflation, alla dessa stora problem som för första gången kommer samtidigt, ägnar sig imperialismen åt att bryta sönder Bolivia och tvinga på folket alienerande arbete och svält.

Bolivias fyra mest välmående landsdelar, med Santa Cruz’ oligarker i spetsen, hoppas kunna utropa sitt oberoende, och med imperiets stöd har de arrangerat sin egen folkomröstning. Under tiden har medierna banat väg och styrt upp väljarnas åsikter genom att sprida alla möjliga drömmar och bedrägerier.

Trogna sitt historiska uppdrag har de väpnade styrkorna i ett plågat land, berövade tillgång till havet och andra livsviktiga tillgångar, välkomnar inte Bolivias uppstyckning. Men USAs förrädiska plan att rekrytera vissa opatriotiska sektorer inom armén för att bli av med Evo, förment för att ena landet. Om de transnationella krafterna lyckas ta kontroll över basnäringarna blir det en ren formalitet. Imperialisternas motto är att straffa Evo och göra sig av med honom.

Det är hög tid att avslöja och tala sanning.

”Var och en sig egen lyckas smed” verkar vara mottot som ekar runt om i världen, i brist på framsynthet och eftertanke inför händelser som kan leda till djup internationell kris.

Detta kommer att bli ett eldprov för alla Latinamerikas regeringar och folk. Och för alla våra läkare och och lärare som utför sitt ädla och fredliga arbete i landet, oavsett vad som kommer att hända. De kommer inte att överge sina patienter och elever.

Översättning Eva Björklund 2019-12-15