Säga vad man vill om tillståndet i världen, men att vi lever i en omvälvande tid är det nog få som förnekar. Att den unilaterala världen, med USA som enda stormakt, är på väg mot sitt slut inser också många borgare. Samtidigt utnyttjar Imperiet sin makt maximalt och svingar vilt med förödande sanktioner och blockader mot allt misshagligt.
Sverige hör till de lydigaste och trognaste undersåtarna. Ett av få länder som har kvar trupp i Afghanistan, ett land som nu genomför en våldsam upprustning till NATO:s önskenivå och garanterar USA:s trupper säkerhet för transporter från Norge österut. (Var det någon som nämnde ordet ”neutralitet”?) För det har ju visat sig vara mer militär vi behöver för att bemöta Covid, miljöförstöring och utarmningen av vård, skola, omsorg. Eller hur?
För att göra detta möjligt spelar medier en avgörande roll. Var finns drevet mot det ovan nämnda? Vilka medier ifrågasätter USA:s rätt att straffa andra länder, i strid mot FN-stadgan? Vem kopplar USA:s sanktioner mot Kuba och Venezuela till vanliga människors lidanden och död? Vilka protesterar mot USA:s bevisade utomrättsliga avrättningar med drönare, i motsats till de obevisade gång på gång misslyckade påstådda ryska förgiftningarna? Vem hör idag om USA:s tortyrläger i Guantanámo, där fångar fortfarande hålls och torteras? Hur beskrivs det dagliga dödliga våldet i de USA-stödda högerregimernas Chile, Brasilien, Colombia mot den egna befolkningen? Inte alls.
Men tänk om vänstern tog makten i dessa länder; då skulle vi få fylliga, upprörda och fördömande rapporter. Ann Linde skulle ropa på sanktioner. Och skulle det inte finnas några brott vore det inget problem. För då skulle västerländska underrättelsetjänster se till att fabricera sådana och medierna skulle rapportera dem som fakta. Hur stor skulle inte harmen bli över Saudiarabiens alla grova brott mot mänskliga rättigheter, men först om landet blir Kina-allierat.
Därför behövs Tidskriften Kuba. I all sin litenhet har den i över 50 års tid vidmakthållit solidariteten med Kuba och Latinamerika. En motståndets röst mot den rabiata propagandan. Totalt underlägsen i resurser och i alla avseenden utom ett: i motsats till de stora bolagsmedierna står vi på folkens, solidaritetens och rättvisans sida. Faktiskt har vi anledning att fira, kanske inte så ofta, men ibland. Som nu med återinförandet av demokrati och folkstyre i Bolivia efter den förkrossande valsegern för socialistpartiet MAS. Svensk-Kubanska har bidragit, så gott vi kunnat, med opinionsbildning och fakta. En viktig seger för Bolivia, Latinamerika och den progressiva mänskligheten. En uppmuntran för oss att kämpa vidare.
Zoltan Tiroler 2021-04-26