Den geopolitiska situationen i världens förändras snabbt i dessa dagar. Medan fokus i medierna den senaste tiden legat på Ukraina sker även förändringar på andra håll i världen. I Syrien ställs nu den så kallade SDF-milisen återigen inför ett svårt val. SDF är en kurddominerad styrka i norra och nordöstra Syrien som kämpar för ett Rojava och i förlängningen ett Storkurdistan som ska upprättas på bekostnad av fyra nu existerande stater, Turkiet, Syrien, Irak och Iran. Rojava-projekten har tidvis inbegripit etniskt rensning och folkfördrivning men beskrivs trots det ofta i skimrande ordalag i Sverige. Så här kan det till exempel låta:
“Det är ett av få områden i Syrien där kvinnors ställning är stark och där olika religioner och folk lever tillsammans. (Jonas Sjöstedt)”
Eftersom det redan finns ett sådant området, som har upprättats genom att slå sönder andra länder – Israel – i Västasien och erfarenheterna därifrån är mycket dåliga, har Rojava-projektet haft svårt att vinna anhängare i närområdet. Olika kurdiska rörelser – kanske kan man tala om klanrörelser – har därför valt att vända sig till USA och där fått stöd, åtminstone tillfälligt. Så skedde till exempel i Irak, där kurdiska rörelser inledde ett uppror mot regeringen Bagdad under Saddam Hussein. När USA:s geopolitiska intresse förändrades övergavs naturligtvis kurderna och många kurder som mest var intresserade av att leva ett normalt liv i Irak fick sätta livet till på grund av kurdledarnas dåliga politiska omdöme. Ändå tycks SDF-milisen försöka upprepa samma misstag i Rojava. I samarbete med USA, som helt i strid mot folkrätten har upprättat flera militärbaser i området, har SDF bland annat stulit syrisk olja och vete för att finansiera sin verksamhet.
Samtidig har det trots allt, åtminstone stundvis, funnits vissa kontakter mellan SDF och Damaskus. Dessa kontakter tycks ha utvecklats under den senaste tiden. Inför hotet om en turkisk invasion av området har Ryssland stärk sin närvaro. Ryska plan varningsbombade nyligen turkkontrollerade gränstrakter för att visa att en turkisk invasion inte kommer att accepteras. Samtidigt patrullerade gemensamma styrkor bestående av ryssar, syriska arméstyrkor och SDF-milis gränsen. En fullskalig turkisk invasion av området skulle säkert får svåra följder för många, inte minst kurder, oavsett om dessa stöder Rojava-projektet eller inte, men en sådan har ännu inte inletts. Enligt bedömare beror detta på USA som tvekar mellan sina allierade, Turkiet och SDF. En del menar till och med att USA använder Sverige och Finlands Nato-ansökan som ett påtryckningsmedel mot Turkiet. Går landet med på att släppa in de nordiska länder i Nato blir det kanske grönt ljus för att gå in i Rojava-området och rensa bland motståndarna. En upprepning av vad hände i Irak 1991.
Hans Öhrn
Läs mer:
https://www.al-monitor.com/originals/2022/05/us-kurdish-officials-call-turkish-threats-military-operation-syria-serious