Vi har samlat här i dag för att fira USA:s nationaldag eller självständighetsdag. Men vi gör det naturligtvis på vårt sätt. USA är landet som föddes genom krig och nu i snart 250 år har befunnit sig i krig nästan varenda dag av sin existens. De första krigen fördes på hemmaplan, mot den egna ursprungsbefolkningen. Och som många av USA:s krig sluta de i förintelse.
Men redan i början av 1800-talet var den nyblivna krigarstaten redo att föra krig långt hemifrån. De så kallade första barbareskriget inleddes 1801 och utkämpades mot några Nordafrikanska länder. Då hade Thomas Jefferson blivit president. Han var en av USA:s grundlagsfäder. Grundlagen han vara med att författa börjar med de berömda orden om att alla människor har skapats lika med okränkbara rättigheter. Bland dessa rättigheter finner vi bland annat rätten till liv, frihet och strävan efter lycka. Hur många människor runt om i vår värld har inte fått dessa sina rättigheter, garanterade i USA grundlag, krossade under USA:s bomber och granater? Hyckleriet är monumental många gånger när det gäller USA.
När USA påbörjade sin internationella mission, där utanför Nordafrikas kust 1801, hade de gamla europeiska kolonialmakterna redan tröttnat på krigarstaten. Men hör och häpna, en pålitilig partner fanns kvar i Europa, Sverige. I allians med Sverige kunde USA:s flottstyrkor tillsammans med svenska flottan angripa Tripoli i nuvarande Libyen.
Det skulle dröja 210 år innan USA och Sverige tillsammans angrep Tripoli igen. Det skedde 2011, i Libyenkriget som också slutatade i förintelse, förintelse av Afrikas förmodligen mest välmående land. Fortfarande tvingas många människor i Libyen att leva under ytterst osäkra villkor och deras rättigheter ligger begravda under USA:s bomber och Sveriges propagandflygblad. Propaganda som framställdes av svenska militärer för att rättfärdiga det folkrättsvidriga angreppet och bortförklara blodbadet.
Just Libyenkriget 2011 är ett av många krig som USA på egen hand eller tillsammans med lydnationer, som Sverige, har utkämpat under sin existens. Att det slutade i förintelse som så många andra av USA:s krig har vi redan nämnt.
Vietnamkriget känner nog de flesta till. USA skickade sina tunga bombplan över halva jordklotet för att betvinga en nation som vägrade att böja sig. I 20 år försökte USA med bomber och ränkor besegra Vietnam utan att lyckas. Scenerna är ikoniska, när den sista helikopern evakuerar de sista USA-soldaterna från ambassaden i Saigon 1975. Men efter sig lämnade USA närmare 4 miljoner döda vietnameser och mångfalt fler människor som USA för decennier framåt med sitt krig hade berövat de rättigheter som landet i sin grundlag anser för oförytterliga.
Mindre känt är kanske att USA:s 1989 tog sig rätten att invadera de centralamerikanska landet Panama för att avsätta en president USA-regimen tidigare samarbetat med men nu tycket uppförde sig illa. Åtminstone ett par 1000 panamaner dog i invasionen och förnekades alltså av USA sin rättighet till liv.
Som en sjörövare om natten smög sig USA redan 1983 på de karibiska öriket Grenada för att avsätta en president. Anledningen denna gång var enkel, presidenten, Maurice Bishop, var socialist. Sådana anser USA oftasts inte har några rättigheter alls. Bara i Latinamrika kan vi räkna upp många presidenter utan rättigheter, enligt USA:
- Salvador Allende, Chile 1973,
- João Goulart, Brasilien 1964,
- Rafael Trujillo, Dominikanska republiken 1961,
- Jacobo Árbenz, Guatemala 1954,
för att nu bara nämna några av dem som störtats eller mördats av USA för sina socialistiska böjelser.
Hur gick det då sist Sverige var i allians med USA, under första barbareskriget 1801?
Jo, det slutade illa för Sverige, mycket illa. Vrakedelar från den stolta svenska flottans skepp lär fortfarande ligga kvar på Medelhavets botten. Årtionden i olika stormaktsallianser hade gjort Sverige till ett krighärjat, förött och utarmat land i början av 1800-talet. Kloka politiker beslöt därför några år senare att Sverige skulle vara alliansfritt. Den alliansfriheten varade i 200 år och har tjänat oss väl*. Nu vill okloka poltiker avskaffa den och åter gå i allians med USA.
Vi vill därför till sist rikta en maning till Magdalena Andersson och hennes utrikspolitiska meningsfränder i den svenska riksdagen:
- Gå inte i allians med USA! Tänk på hur det gick förra gången! Säg Nej till USA, säg nej till Nato!
Hans Öhrn,
Sverges Fredsråd, tal vid 4-julikommitténs möte på Medborgarplatsen, Stockholm 2022.
*Om denna period skriver Försvarsmakten på sin egen hemsida, Flottan under 1800-talet:
(“Efter deltagandet i den stora kampen mot Napoleon och efter freden med Danmark 1815, ingick Sverige union med Norge. Därmed inleddes den stora fredsepok, som alltjämt varar.”)