Eva Björklund har blivit inbjuden att vara valövervakare i Venezuela som går till val söndag 6 december. Hon företräder Sveriges Fredsråd och här följer hennes tredje rapport.

5 december:

Dagen innan valen, vilodag, jag började med att läsa några tidningar. En hel del upptas av valen så klart. De internationella ”observatörerna” har gjort uttalanden. Men också mycket vardagsmat.

”Unasur rekommenderar att fredliga och välordnade val ska garanteras.” (som om en sådan rekommendation skulle behövas)

”F.d. presidenter uttrycker önskan om val i enlighet med grundlagen.” (fem f.d. högerpresidenter som kommit på eget bevåg, utan inbjudan, med föreställningen att deras uppmaning behövs för att grundlagen ska följas, kanske för att de själva inte utmärkt sig för just det i sina länder)

”Journalistförbundet efterfrågar statligt samarbete.” (för att kunna rapportera under valdagen).

”Kommittén för offren för de våldsamma upploppen 2013-14 kräver svar av Spaniens och Portugals f.d. presidenter” (som tagit ställning för förövarna och utnämnt dem till offer).

”Latinamerikanska valspecialisternas råd (CEELA) säger att valhemligheten är garanterad.”

” Maduro: jag kommer att vara den första att erkänna valresultaten.”

”97 % av valborden är färdigutrustade.”

”Väljarundersökningar kan manipuleras.”

”Spanska ABC främjar kuppulaner.”

 

Andra rubriker i tidningarna ger en föreställning om vardagsfrågorna i landet:

”Nationalgardet beslagtog över 50 ton hamstrade livsmedel i Carrasquero.”

”Livsmedelsprojektet organiserade 353 kommunala marknader i Zulia.”

”Pensionerna gör livet lättare och uttryck för social rättvisa.”

”Kvinnobanken utfärdade lån för över 15,9 miljoner till 851 projekt för social produktion.”

”Minister Martinez: Förhandlingar om kollektivavtal förs normalt och bra.”

”AgroVenezuela gick in med 100 miljoner bolivarer i produktionsstöd i Portugis.”

”Regeringen informerade om utbetalning av stöd till äggproduktion.”

”OPEP lyckades inte komma överens om produktionsnivåer.” 

”Miljonte bostaden färdigställt.”

”I morgon kommer de nya pensionerna.”

”Vaccinationer för 45,7 miljoner.”

”7.284 läkarmottagningar i fattiga områden.”

”Upprustning av medelklassens flerbostadshus.”

”El Miradors huvudgata öppnade igen efter ett år arbeten.”

”Flerbostadshusen på San Martinavenyn har nya hissar.”

”Ett jättehål hindrar trafiken i Altamira.”

Osv …

 

Sen tid för förströelser.

Vi tog linbana två kilometer upp i de väldiga bergen som omger Caracas med skyskrapor i grytan därnere, och självbyggarhus som klättrar uppför bergryggarna. Det är mäktigt, fantastiskt och förfärligt (förfärlig luft och bilstockningar därnere, förfärlig fattigdom på vägen upp), fantastiska vyer, fantastiska skyskrapor, faktiskt, det är som om skalan stämmer med bergen, i kontrast mot självbyggeriets små lådor, och rikedom: inte ett hus likt det andra.

På eftermiddagen åkte vi till ”El Cuartel de la Montaña”, Bergskasernen, där Chavez hade befäl under El Caracazo, den folkresning 1989 som slogs ner brutalt, med över 10 000 mördade, och han förstod behovet av radikal förändring,  och därifrån ledde han det militära upproret 1992, fängslades, dömdes, frigavs och inledde den politiska kampen som ledde till att han valdes till president 1998. Nu är han begravd där, och kasernen hans museum, kärleksfullt vårdat, och tätt besökt.

I morgon gäller det. Vi ska ut till vallokaler före kl 6 då de öppnar och se hur det går till när alla väljarna ska trycka på valapparaternas knappar.

Eva Björklund i Caracas

 

Läs även:

Del 1 “Inte observatörer, ledsagare!”

Del 2 “Stämningen är god, engagemanget stort”