Agneta Norberg (till höger) talar på Hiroshimadagen 2014

Hiroshimadagen den 6 augusti uppmärksammades i Stockholm med en manifestation på kajen vid Riddarholmen. Det var tal, musik och enligt japansk tradition sattes papperslyktor ut i vattnet.

Sveriges Fredsråds Agneta Norberg talade om bombningen av Hiroshima och Nagasaki och början på USA:s kärnvapenmakt. Hela talet har publicerats i tidningen Miljömagasinet och kan också läsas här:

Agneta Norbergs tal på Hiroshimadagen

Nästa år är det 70 år sedan atombomben över Hiroshima fälldes. Den skulle följas av ännu en atombomb över Nagasaki två dagar senare. Vi fick lära oss att dessa bomber avslutade kriget i Ostasien. Men Japan hade redan kapitulerat. I själva verket var det inledningen till det kalla kriget. Det var också inledningen till den kärnvapenutpressning från USA:s sida som pågår än idag. Nu har jag en yxa över Onkel Joe (alltså Stalin), sa President Truman, när budskapet om bombningarna nådde honom. Detta står att läsa i Joe Gersons bok Empire and the Bomb (2007).

Jag besökte Hiroshima 2003, vid den årliga konferensen till minnet av USA:s kärnvapenbombning av staden. Jag träffade där Senju Yamaguchi, en överlevare, en hibakusha. Han hade besökt Sverige 1961, berättade han. Han hade blivit väldigt förvånad över hur lite svenskarna kände till om de omfattande strålningsskadorna som verkade långt efteråt. Leukemifallen, sköldkörtelcancer och bröstcancer ökade under lång tid.

Han berättade att USA: s militärforskare hade gått runt på militärsjukhusen och samlat in information över vilka skador överlevarna hade fått. Men inte för att hjälpa och skaffa botemedel utan för att samla in prov på atombombens verkningar. Det var strängt förbjudet att upprätta rapporter över händelserna. ”Ingen strålning förekommer i Hiroshimas ruiner”, stod det att läsa på New York Times förstasida.

Under sex årtionden utsattes USA:s befolkning och resten av världen för en desinformationskampanj för att dölja de bakomliggande orsakerna till att bomben fälldes och följderna av detta illdåd, ja, folkmord. Vid 50- och 60-årsminnet av denna händelse censurerades historiska fakta vid Smithsonian Institute i USA. Ledningen förbjöds att publicera uttalanden av amiral Lehy och general Eisenhower, som visade att de varit emot att bomben skulle fällas.

Men varför fälldes bomberna över Hiroshima och Nagasaki?

Journalisten John Pilger skriver i The Guardian (6 augusti, 2008): ”Det var en krigsförbrytelse att fälla atombomberna över Hiroshima och Nagasaki. Det var ett uppsåtligt massmord av enorma dimensioner. Den allra största lögnen var att bomberna fälldes för att avsluta kriget i Stilla havet och rädda amerikanska soldaters liv.

Gar Alperovitz, forskare vid Harward, USA, stärker denna uppfattning i boken Atomdiplomati, Hiroshima och Potsdam (1965) där han påvisar att president Truman kallblodigt ville demonstrera bombens och USA: s makt inför sin huvudmotståndare Sovjetunionen. Truman flyttade fram mötet med Stalin och Churchill tills han var säker på att han hade ett lyckat atombombstest i Alamogordo att hänvisa till vid förhandlingsbordet i Potsdam.

Planerna för efterkrigstiden formades redan i augusti 1941, när premiärminister Churchill och president Roosevelt, gjorde upp ritningarna för hur världen skulle delas upp efter kriget. USA var fast besluten att bli den ledande makten i världen. I juni 1943 undertecknades en överenskommelse i Quebec Kanada, att USA och Storbritannien skulle samarbeta för att kontrollera uran- och thorium- fyndigheterna runt om i världen både under och efter kriget. USA hade kontakt med Belgien för att få tag på uranet till Manhattanprojektet. 80 procent av det uran som användes i bomberna över Hiroshima och Nagasaki kom från Shinkolobvegruvan i Kongo, som stod under Belgiens styre.

Ett år efter andra världskrigets slut 1946, inrättade USA sitt strategiska flygkommando, U.S. Strategic Air Command (SAC). Så här skriver Daniel Ellsberg (som arbetade på Pentagon) i boken The Deadly Connection, Nuclear War & U.S intervention (1986): ”Allt sedan Hiroshima har USA:s presidenter gjort seriösa förberedelser för att använda taktiska kärnvapen vid pågående kriser och konflikter. Detta visste Sovjetunionen. De tog nämligen emot dessa hotelser direkt från det Ovala rummet i Vita Huset. För alla andra var det hemligt. USA:s strategiska flygkommando SAC inrättades 1946 med det viktiga uppdraget att leverera kärnvapenattacker mot Ryssland, när order gavs. Vid denna tidpunkt var det känt att Ryssland inte hade kärnvapen. SAC:s enda uppgift var att hota eller att genomföra en förstaslagsattack mot Sovjet. Det är inte ryssarna utan vi andra som måste lära oss dessa dolda fakta om USA:s utrikespolitik”, avslutar Ellsberg.

Sovjetunionen låg i ruiner. Men vi i väst utsattes för en massiv propaganda om att Sovjet skulle anfalla oss. Jag känner igen tongångarna idag i både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. 1948 när USA fortfarande var den enda kärnvapenmakten, ville Sovjetunionen ingå ett avtal med USA om att inte använda kärnvapen och att en internationell kontrollregim skulle upprättas. USA avvisade detta förslag. I stället formades en aggressiv vapenallians – NATO – som riktade sin udd mot Sovjetunionen.

Hemliga dokument har i efterhand avslöjat att USA-administrationen var beredd att förinta Sovjetunionen innan Sovjet gjort sitt första kärnvapenprov i augusti 1949. Det som höll USA tillbaka var rädslan att Röda Armén skulle invadera Västeuropa efter en sådan attack. Kina gjorde revolution 1949 och USA/CIA inledde nu sin instängningspolitik av hela den Euroasiatiska kontinenten med baser och kärnvapen och kärnvapenbestyckade Trident-ubåtar ständigt patrullerande runt kontinenten. USA har kärnvapen utplacerade för dessa ubåtar i Okinawa, Guam, Diego Garcia och Hawaii där dessa Trident ubåtar går i land för översyn.

Daniel Ellsberg besökte Stockholm 2006, för att ta emot Right Livelihood Award. Jag gick till ABF, där han höll en föreläsning, för att tacka honom. Han talade mycket om civilkurage och vikten av att de som finns inom systemet vågar tala om vad som pågår. Han berättade då att USA vid ett 20-tal tillfällen använt kärnvapen på samma sätt som när man pekar på någons huvud med en pistol utan att trycka av. Han ger en rad exempel på detta i boken The Deadly Connection:

• 1946 hotade USA Sovjetunionen med kärnvapenanfall om de inte drog sig ur norra Iran inom 24 timmar.
• 1946 Truman sänder sitt strategiska flygkommando till Jugoslavien för att skrämma ledningen i landet efter det att ett flygplan skjutits ner.
• 1948 Truman lät placera B-59 bombplan lastade med kärnvapen på baser i Storbritannien och Tyskland vid Berlinblockaden.
• 1950 varnade Truman att kärnvapen var under övervägande när USA:s marinkårstrupper var omringade av kinesiska kommunistiska trupper vid Chosin-reservoaren i Korea i november.
• 1953 skickade Eisenhower i hemlighet en varning till Kina om en kärnvapenattack för att få en lösning på Koreakriget.
• 1954 Utrikesminister John Foster Dulles gav i hemlighet ett erbjudande om tre taktiska kärnvapen till premiärminister Bidault, Frankrike, för att befria de franska trupperna som var belägrade av vietnameserna vid Dien Bien Puh.
• 1954 Eisenhower förstärker den CIA-uppbackade militärkuppen i Guatemala med kärnvapenbestyckade strategiska bombplan.

Ja så här fortsätter listan på kärnvapenutpressning och hot praktiskt taget varje år och under praktiskt taget alla USA-presidenter.

Kärnvapenfrågan har kommit i skymundan i dagens Sverige. Landets regering har en väldigt otydlig och svag röst när det gäller frågan om kärnvapen. Regeringen hänvisar till EU. Av den anledningen är det oerhört viktigt att motståndet mot kärnvapen ökar och att vi sätter press på den nya regeringen som förhoppningsvis har större intresse för frågan.

Med tanke på att vårt land med stormsteg, smygvägen, går in i NATO, som är världens största kärnvapenmakt, så måste vi inom olika fredsgrupper fokusera på denna ödesfråga.

Agneta Norberg